Course Syllabus

Kursmoment och Schema 

Kursen SF1672 består av två obligatoriska moment.

Det första momentet (6hp, TEN1) behandlar den matematiska teorin. Det består av 21 föreläsningar och 14  övningar.

Det andra momentet (1,5hp, LAB1) behandlar datortillämpningar med Python. Det består av en introduktionsföreläsning (måndag 9 november, kl 8-10), tre datorlaborationer, och en projektredovisning (fredag 11 december).

Schema och salar för CTFYS och CLGYM-MAFY

Schema och salar for CTMAT

Kurslitteratur

laylaymcd.jpeg

Vi kommer att använda boken Linear Algebra and its Applications
(Lay, Lay and McDonald; Sixth Edition).

Tidigare utgåvor än 6:an kan användas men sidonumren kommer att skilja sig.

Jag tar upp några få saker som inte står i boken, eller gör de lite annorlunda. I detta dokument hittar du komplementerande anteckningar.

Språk

Föreläsningar, uppgiftslydelser, tentamenslydelse, lösningsförslag: svenska
Övningar: svenska eller engelska
Dina inlämningsuppgifter och tentamenslösningar: svenska eller engelska
Textbok: engelska

En engelsk-svensk ordlista för denna kurs finns här:

Ordlista.pdf

En samling av ytterligare engelsk-svenska ordlistor finns, t.ex., här.

Examination

Examinationen i år är annorlunda än i tidigare år. Läs detta avsnitt noggrant! Det finns inga bonuspoäng!

Behärskningsbaserad examination

Kursmålen är indelade i två delar:

  • basfärdigheter som är absolut nödvändiga för att klara kursen (godkänt betyg)
  • högre kunskaper som ingår i kursmålen men kan nås i varierande utsträckning (betyg A-D)

Examination av basfärdigheterna:

Basfärdigheterna är indelade i 9 olika kategorier, såsom lösning av linjära ekvationssystem osv. Du kan se alla kategorier i "Outcomes" eller också i "Grades" när du klickar på "Learning Mastery Gradebook".

Basfärdigheterna bedöms på skalan godkänt/inte än godkänt och för att klara kursen behöver du få godkänt i samtliga 9 kategorier.

Varannan vecka, i veckans andra övningsgrupp, skriver du ett skriftligt prov i övningens sista 45 minuter. Per prov kommer det 3 korta frågor som examinerar 3 av basfärdigheterna. Du kommer att ha rikligt med tid att jobba på färdigheterna under övningstillfällena. Frågorna är förutsägbara och jag kommer berätta exakt vilken form de har. 

Men om jag får fel på en fråga eller missar ett tillfälle? Ingen panik! Du kan alltid, under proven, också komplettera alla tidigare mål. Har du alltså inte klarat mål 3 på första försöket under första provet då kan du jobba på mål 3 samt 4-7 på nästa prov. Tiden räcker för att komplettera på 1-2 frågor, men det är ingen bra idé att skjuta upp alltför mycket, för du hinner troligen inte med 9 frågor på 45 minuter.

Men för sista provet har jag alltså bara ett försök? Inte alls! Det kommer ett likadant provtillfälle under vecka 7 utan nya uppgifter -- bara för att komplettera tidigare missar.

Om jag inte fick godkänt på alla 9 målen inför tentan, är det då kört? Nej! Du kan även komplettera de 9 målen på själva tentan. Men det borde vara sista utvägen.

OBS: Alla frågor på ett prov baseras på det senaste innehållet, även omexamineringsfrågor. D.v.s. att en fråga som i första provet handlar om att lösa ekvationssystem (mål 1) kan vara att du får ett explicit ekvationssystem att lösa, medan samma mål under andra provet kan handla om att bestämma kärnan av en linjär avbildningen. Du testas fortfarande på ekvationslösning, men konceptuellt kan nya element tillkomma. Det är en annan anledning att inte skjuta upp -- frågorna blir mer komplexa nästa gång!

Filosofin med denna examination är att alla ska kunna uppnå färdigheterna och att man har "obegränsat" med möjligheter att klara målen. Det är såklart inte obegränsat, men i alla fall många. Samtidigt måste man vara i fas med kursen, för frågorna följer kursens framgång.

Tentamen

Tentamen (TEN1, 6hp) består av två delar:

Del 1 är en möjlighet att komplettera basfärdighets-målen. I bästa fall behöver du inte ens titta på denna del.

Del 2 testar högre kunskaper såsom

  • att kombinera olika av kursens moment
  • att modellera en frågeställning matematiskt och lösa den sedan
  • bevisföring

Den delen består av 3 frågor, som kan ha flera delar. Varje fråga ger upp till 6 poäng, alltså totalt 18 poäng.

Betygsgränserna vid tentamen kommer att ges av följande tabell där kolumnerna anger poänggräns. 

  E D C B A
Totalt 0 3 7 11 15

Skrivtiden är 3 timmar, inga hjälpmedel är tillåtna. Vid all examination tillämpas KTH:s regler för tentamensskrivningar. Alla som deltar i examinationen är skyldiga att sätta sig in i regelverket.

Om jag är godkänd på alla 9 basfärdighetsmålen innan tentan, vad händer om jag inte skriver tentan?

Då får du godkänt med betyg E. Så då kan du slappna av -- oavsett vad du gör på tentan så har du redan klarat kursen! Om du inte är nöjd med betyg E så kan du plussa under apriltentan.

Apriltentamen

Som vanligt kommer det en omtenta i april. Denna tenta har exakt samma form, och dina basfärdighetskunskaper gäller kvar. Om du inte klarar apriltentamen heller så behöver göra ett omtag nästa år -- då försvinner även de delpoäng du fick genom proven.

Omtentamen/alternativ tentamen

För alla som skriver tentamen som omtentamen kommer det att finnas en traditionell tenta som alternativ. I detta fall ges inga bonuspoäng och basfärdigheterna räknas inte in.

Denna tentamen består av tre delar. Varje del består av två uppgifter som kan ge upp till 6 poäng vardera.

Del A. Enklare problem och grundläggande begrepp och satser.
Del B. Lite mer avancerade problem, som även kan vara av teoretisk natur.
Del C. Mer avancerade problem, ofta av teoretisk natur, som kan kräva syntes av olika kursdelar och/eller egna idéer.

Betygsgränserna vid tentamen kommer att ges av följande tabell där kolumnerna anger poänggräns, inklusiv eventuella bonuspoäng. Se avsnittet om lärandemål och betygskriterier.

  FX E D C B A
Totalt 15 16 18 21 24 27
varav från del C minst     3 6

 

Oavsett tenta krävs för full poäng på en uppgift  att lösningen är väl presenterad och lätt att följa. Det innebär speciellt att införda beteckningar ska definieras, att den logiska strukturen tydligt beskrivs i ord eller symboler och att resonemangen är väl motiverade och tydligt förklarade. Lösningar som allvarligt brister i dessa avseenden tilldelas inte full poäng.

Anmälan till tentamen sker via Mina tentor. Om du har problem att anmäla dig bör du kontakta studentexpeditionen för att kontrollera att du blivit registrerad på kursen.

Om du redan är godkänd men vill tentera upp ditt betyg (s.k. plussning) så kan du inte anmäla dig via Mina tentor utan ska istället anmäla dig via en särskild blankett på studentexpeditionen. Deltagande sker i mån av plats.

Vid betyget Fx i omtentamen ges en möjlighet till komplettering till godkänt betyg vid en skriftlig kompletteringstentamen kort efter ordinarie tentamen. Vid ordinarie tentamen ges inte betyget Fx.

Uppgifter och övningsarbete

Varje vecka kommer du få en övningslapp med 4 uppgifter som du ska lösa hemma ("testuppgifter") och ett större antal uppgifter som du jobbar med i din övningsgrupp ("övningsuppgifter"). 

Du kan, om du vill, lämna in en av testuppgifterna varje vecka där det inte finns ett prov, dvs. vecka 1, 3 och 5. Den blir då rättad av en assistent. Du kommer inte få betyg eller bonuspoäng, utan detta är ett erbjudande för individuell feedback. Det är alltså bäst att lämna in en uppgift som du faktist vill ha feedback på -- inte en uppgift som du känner att du inte har några som helst frågor om.

Under övningstillfället jobbar du med övningsuppgifterna i grupp. Vi kommer dela in dig i en övningsgrupp, och assistenten delar in dig även i en studentgrupp som ska jobba tillsammans (smågrupp). Efter halva terminen blandar vi smågrupperna och du får nya kompisar. Målet är att man övar på att jobba i grupp med olika människor, inte bara ens kompisar. 

Varje vecka finns det dessutom en quiz bestående av 6 uppgifter med totalt 6 poäng. Quizzarna består av elementära uppgifter som snabbt kan besvaras. Quizzarna är till för att kontrollera dig själv och ger inga bonuspoäng.

Pythonprojektet

Momentet LAB1 (1,5hp) går i period 2 för samtliga program. Det examineras genom ett projekt som redovisas vid en postermässa. Betygsskalan är P/F. Se projektsidorna under Moduler för mer information.

Stöd för studenter med funktionsnedsättning

Studenter med funktionsnedsättning kan ha rätt till visst stöd vid exempelvis examination. Funka har samordnare som arbetar med pedagogiskt stöd åt studenter på KTH. Kontakta dem på funka@kth.se om du har frågor eller behöver stöd i dina studier. För mer detaljerad information gällande denna kurs se Regler för Funka.
OBS: Från och med HT2025 förkortades "förlängd skrivtid" från 50% till 25% för alla kurser på KTH. D.v.s. 45 minuter extra skrivtid på en 3-timmars-tenta.

Kursnämnd och Kursvärdering

En kursnämnd kommer att träffa kursledaren vid ett flertal tillfällen under kursens gång och efter att kursen är slut då kursenkäten har samlats in och resultatet från examinationen är känt. Kontakta gärna kursansvarig lärare, examinator eller kursnämnden om ni vill framföra era synpunkter. Kursnämndsledamöter listas på kursens framsida efter att de blev valda.

Lärandemål (se Kursplan)

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

  • Använda begrepp, satser och metoder för att lösa, och presentera lösningen av, problem inom de delar av linjär algebra som beskrivs av kursinnehållet
  • Läsa och tillgodogöra sig matematisk text

Betygskriterier

Inom de delar av linjär algebra som beskrivs av kursinnehållet ska studenten kunna göra följande:

 För Betyg E:

  • Lösa enkla problem som även kan kräva förklaringar av innebörden av grundläggande begrepp och satser

För Betyg C dessutom: 

  • Lösa avancerade problem inom någon del av kursinnehållet, där problemen även kan vara av teoretisk karaktär.

För Betyg A dessutom:

  • Lösa avancerade problem inom flera delar av kursinnehållet, där problemen även kan vara av teoretisk karaktär.

Kursens huvudsakliga innehåll

Vektorer, matriser, linjära ekvationssystem, Gausselimination, vektorgeometri med skalärprodukt och vektorprodukt, determinanter, vektorrum, linjärt oberoende, baser, basbyten, minsta-kvadratmetoden, egenvärden, egenvektorer, kvadratiska former, ortogonalitet, inre-produktrum, Gram-Schmidts metod. Programmering och visualisering i Python.

En mer utförlig lista över kursens innehåll och relevanta kapitel i textboken finns på denna sida.