I denna kurs står praktiskt jämställdhets- och mångfaldsarbete i vetenskapliga, tekniska och industriella miljöer i fokus. Kursen ska ge verktyg att analysera dessa miljöer ur ett genusperspektiv för att kunna förstå både på vilket sätt strukturer och kulturer formar oss som människor och möjliggör och förhindrar oss att delta i miljöerna på lika villkor. Analyserna ligger till grund för utformning och genomförande av ett förändringsprojekt som syftar till att främja jämställdhet och mångfald i miljön.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska deltagarna kunna:

Redogöra för grundläggande begrepp inom teori om organisation och genus.
Redogöra för vad ett genusperspektiv på industriella organisationer innebär.
Kritiskt analysera kopplingar mellan genus och teknik i tekniska och vetenskapliga miljöer.
Identifiera behov av jämställdhets- och mångfaldsarbete inom teknikområdet/studiemiljön.
Utforma och genomföra ett förändringsprojekt utifrån ett identifierat behov.

Kursens innehåll

Kursen består av en serie lektioner där kunskap om organisation och genus inhämtas och diskuteras. Lektionerna bygger på aktiv medverkan och är en viktig arena för träning och inlärning. Deltagarna träffas även för gruppdiskussioner utifrån kurslitteraturen och egna erfarenheter.

Inledningsvis ska deltagarna med hjälp av kurslitteraturen identifiera behov av jämställdhets- och mångfaldsarbete i sin egen omgivning. Därefter ska deltagarna prioritera en frågeställning inom en vetenskaplig, teknisk eller industriell miljö, analysera denna med hjälp av kurslitteraturen och utforma ett jämställdhets- och mångfaldsprojekt med hjälp av kurslitteraturen.

Jämställdhets- och mångfaldsprojektet utförs i grupp med stöd genom lektionerna och handledning. Projektet redovisas i en skriftlig rapport.

Litteratur

Böcker

Wahl, A., Holgersson, C., Höök, P., & Linghag, S. (2018). Det ordnar sig. Teorier om organisation och kön. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. OBS! Tidigare upplagor gäller ej, det är den 3:e upplagan från 2018 som gäller

Bokkapitel

Karlqvist, A. (1998). Från undantagen till efterfrågad. Om hur kvinnor valt den högre tekniska utbildningen på KTH. Stockholm: Dædalus, s. 151-168. Tillgängligt på Canvas och via http://digitalamodeller.se/arsbocker/daedalus-1998/fran-undantagen-till-efterfragad-om-hur-kvinnor-valt-den-hogre-tekniska-utbildningen-pa-kth/

Boréus, K., Behtoui, A., Mörkenstam, U., Neergaard, A., & Yazdanpanah, S. (2021). Skilda ojämlikhetsregimer? Praktikerna på kvinno- och mansdominerade arbetsplatser. I Boréus, K., Neergaard, A., & Sohl, L. (2021). Ojämlika arbetsplatser: Hierarkier, diskriminering och strategier för jämlikhet. Lund: Nordic Academic Press, 2021, s. 211-237. Tillgänglig via https://library.oapen.org/bitstream/handle/20.500.12657/50997/9789188909657.pdf?sequence=1

Artiklar

Wahl, A. (1996). Molnet - att föreläsa om feministisk forskning. Tidskrift för genusvetenskap, (3-4), 31-44. Tillgängligt på Canvas.

Isaksson, A., Börjesson, E., & Ehrnberger, K. (2014). Att synliggöra det osynliga: Design som aktör i jämställdhetsarbete. Tidskrift för genusvetenskap, 35(1), 28-47. Tillgänglig via https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1076065/FULLTEXT01.pdf

Examination

Kursen examineras genom två skriftliga inlämningsuppgifter. Betygsskala: A-F

INL1 - Inlämningsuppgift, 2,0 hp, betygsskala: P, F. Examinerar lärandemål 1, 2 och 4

PRO1 - Projektuppgift, 4.0 hp, betygsskala: A-F. Examinerar lärandemål 1, 2, 3, 4 och 5

Inlämningsuppgift (INL1)

INL1 - Inlämningsuppgift, 2,0 hp, betygsskala: P, F

Ojämlikhetssystem är ett begrepp som används för att synliggöra hur maktrelationer såsom kön, etnicitet och klass, skapas och upprätthålls i organisationer. Med utgångspunkt i kurslitteraturen, redogör med egna ord vad som menas med begreppet och ge exempel på hur ojämlikhetssystem kan komma till uttryck med hjälp av en eller flera organisationer du känner till.

Formativ bedömning: Ges genom skriftlig återkoppling på inlämningen.

Summativ bedömning: Det är en P/F inlämning. För att få betyget Godkänt behöver du redogöra med egna ord vad som menas med begreppet “ojämlikhetssystem” och beskriva ojämlikhetsystemet i minst en organisation som du känner till. Vill du öva ytterligare på din analytiska förmåga kan du försöka koppla begreppet till andra relevanta begrepp i kurslitteraturen. Om redogörelsen innehåller missförstånd och beskrivningen inte är tillräckligt utvecklad för att få betyget Godkänt, kommer du att få möjligheten att revidera din inlämning.

Projektuppgift (PRO1)

PRO1 - Projektuppgift, 4.0 hp, betygsskala: A-F

Projektuppgiften går ut på att först identifiera ett problem i ett teknikområde, studiemiljö eller annan vetenskaplig miljö; analysera problemet med hjälp av kurslitteraturen. Utifrån detta identifierade behov och analys, genomförs ett förändringsprojekt.

Arbetet kan göras individuellt eller i mindre grupp. Det finns tider i schemat markerade ”Projektarbete” som ska ses som tid för arbete med projektarbetet men är också tider då det finns möjlighet att boka in kursansvarig för handledning via zoom. Det finns även lektionstid avsatt för återkoppling på projektarbetet. Arbetet med projektet ska redovisas muntligt under kursen och skriftligt i en rapport.

Rapporten ska innehålla en beskrivning av projektet. Läsaren ska förstå problemet som identifierats, varför det är ett problem, hur förändringsprojektet utformats, varför det utformats på det sättet, samt hur förändringsprojektet genomfördes och vilka lärdomar om praktiskt jämställdhets- och mångfaldsarbete förändringsprojektet gett upphov till.

Det ska tydligt framgå på vilket sätt förändringsarbetet är forskningsbaserat. Det innebär att det är viktigt att kurslitteraturen används både i beskrivningen av problemet, i motiveringen till förändringsprojektets utformning och i reflektionerna över vilka lärdomar som kan dras.

I omfattning hamnar projektarbetet på ca 3200 ord (ca 8 A4 sidor, 12 Times New Roman, 1,5 radavstånd), exkl. referenslista.

För rapportens akademiska kvalitet och trovärdighet är det viktigt att olika källor, både publicerade och opublicerade, refereras på korrekt sätt. Referenserna ska följa något av de vedertagna referenssystemen, gärna APA eller Harvard-systemet. Det går att hitta bra guider på nätet.

Formativ bedömning: Formativ bedömning på ett utkast ges vid ett återkopplingstillfälle under någon av de sista lektionerna i kursen.

Summativ bedömning: Den summativa bedömningen baseras på följande bedömningskriterier:

E

D

C

B

A

Studenten har skrivit en sammanhängande text som till viss del uppfyller de formella kraven för en akademisk text och i vilken ett behov av jämställdhets- och mångfaldsarbete inom ett teknikområde/studiemiljö har identifierats och utformningen och genomförandet av ett förändringsprojekt utifrån det identifierade behovet finns beskrivet.

Studenten visar förmåga att presentera teorier och begrepp med få missförstånd. Indikerar en förmåga att kunna tillämpa ett fåtal relevanta begrepp ur kurslitteraturen i både identifieringen av behov av jämställdhets- och mångfaldsarbete inom ett teknikområde/studiemiljö och i utformningen och genomförandet av förändringsprojektet. Ger indikationer på en förmåga att kritiskt analysera kopplingar mellan genus och teknik i tekniska och vetenskapliga miljöer.

Alla krav för E, och den återstå- ende delen är nära att vara uppfylld.

Studenten har skrivit ett sammanhängande text som till viss del uppfyller de formella kraven för en akademisk text och i vilken behov av jämställdhets- och mångfaldsarbete inom ett teknikområde/studiemiljö har identifierats och utformningen och genomförandet av ett förändringsprojekt utifrån det identifierade behovet finns beskrivet.

Studenten visar förmåga att presentera teorier och begrepp utan missförstånd. Indikerar en förmåga att kunna tillämpa ett fåtal relevanta begrepp ur kurslitteraturen i både identifieringen av behov av jämställdhets- och mångfaldsarbete inom ett teknikområde/studiemiljö och i utformningen och genomförandet av förändringsprojektet.

Visar tydligt på en förmåga att kritiskt analysera kopplingar mellan genus och teknik i tekniska och vetenskapliga miljöer.

Alla krav för C är uppfylld med viss marginal, men inte så mycket som A-kriteriet anger.

Studenten har skrivit ett sammanhängande text som uppfyller de formella kraven för en akademisk text och i vilken behov av jämställdhets- och mångfaldsarbete inom ett teknikområde/studiemiljö har identifierats och utformningen och genomförandet av ett förändringsprojekt utifrån det identifierade behovet finns beskrivet.

Studenten visar förmåga att presentera teorier och begrepp utan missförstånd. Indikerar en förmåga att kunna tillämpa ett flertal relevanta begrepp ur kurslitteraturen i både identifieringen av behov av jämställdhets- och mångfaldsarbete inom ett teknikområde/studiemiljö och i utformningen och genomförandet av förändringsprojektet.

Visar tydligt på en förmåga att kritiskt analysera kopplingar mellan genus och teknik i tekniska och vetenskapliga miljöer.

Kursfordringar

För betyget godkänt krävs godkänt på inlämningsuppgiften och projektarbete samt närvaro vid samtliga föreläsningar och seminarier. Om du missar en lektion, kontakta Charlotte på charlotte.holgersson@itm.kth.se för en kompletteringsuppgift. Om frånvaron blir frekvent krävs en diskussion med Charlotte.

Kontaktpersoner

Kontakta gärna via mail. Charlotte svarar så fort hon kan men det kommer inga vändande svar på kvällar och helger.

Lärare: Charlotte Holgersson (kursansvarig) charlotte.holgersson@itm.kth.se

Examinator: Anders Eliasson anderse@kth.se

(DO NOT USE) MH1023 VT22-2 Praktiskt jämställdhets- och mångfaldsarbete i vetenskapliga, tekniska och industriella miljöer