Klimat, handel och näringslivets ansvar för inkludering i samhället. Det är de givna samtalsämnena vid årets första Di Hållbarhetssamtal där två av landets tyngsta detaljhandelsägare – Karl-Johan Persson, H&M-gruppen och Caroline Berg, Axel Johnson – tagit plats i panelen.

VICTOR HULTGREN Publicerad: 04 mars 2019

Det är med en rivstart som hållbarhetsdiskussionen har tagit plats i de globala sammanhangen under 2019 års första månader. Nya undersökningar och larm om den globala uppvärmningen, Greta Thunbergs uppmärksammade tal till världsledarna på World Economic Forum i Davos och en rad alltför tidiga vårtecken har satt tonen för att även näringslivets engagemang eskalerat ytterligare. Det är bakgrunden till årets första Di Hållbarhetssamtal och det är ett symboliskt starkt februariljus som letar sig in i konferensrummet på H&M HM B -1,17%-gruppens huvudkontor där panelen är samlad. Rivstartar gör även samtalet, som inleds med vilka specifika frågor inom hållbarhetsområdet som engagerar mest just nu.

”Klimatfrågan överskuggar allt”, säger Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm.

”Vi märker så tydligt hur studenterna börjar ställa helt nya krav. De frågar mer och mer hur interaktionen egentligen ska ske mellan politik och företag och en hel del unga vill se starkare lagstiftning. De ser att näringslivet har en potentiell enorm kraft här – men att det inte kommer att gå utan att man med lagen driver på.”

”Klimatet och resurseffektivitetsfrågan är centrala men även inkluderingen i samhället”, inflikar Anna Ryott.

”Vi ser ett ökande politikerförakt, människor som inte känner hopp. Vi ser ökade klyftor och ökande nationalism och rasism. Då behöver man fokusera på att jobba med en ökad integrering. Bara för att vi inte pratar lika mycket i dag om frågorna kring integration som vi gjorde för något år sedan, så betyder inte det att den inte finns. Här tror jag att näringslivet har en enormt viktig roll att vara en katalysator för att jobba med de frågorna och titta på hur man anställer och jobbar med mångfald på alla nivåer.”

Lotta Edling: Karl-Johan Persson och Caroline Berg, ni är ägare och makthavare i två av Sveriges största bolag – H&M och Axel Johnson-gruppen – vad ser ni som de största frågorna?

Karl-Johan Persson: ”Jag håller med om att den viktigaste frågan på miljösidan är klimatfrågan, och att minska koldioxidutsläppen. Det handlar också om hur vi ska tillgodose en större och rikare befolkning samtidigt som vi inte tär på jordens resurser. Den sociala sidan är minst lika viktig – hur vi ska bekämpa fattigdom, som också är ett av FN:s globala hållbarhetsmål. Nyckeln är att skapa jobb och få till ekonomisk tillväxt samtidigt som vi tar hand om miljön.”

Caroline Berg: ”Klimatet är en viktig fråga för oss också eftersom den är så allvarlig. Likaså mångfald och inkludering. För oss är båda de här frågorna lika mycket en affärsfråga som en samhällsfråga. De går hand i hand med de många, många kundmötena vi har – bara inom Axel Johnson-koncernen har vi över en miljon om dagen i Sverige – så handeln är en fantastisk plats att driva förändring i från.”

Lotta Edling: Handel, konsumtion och hållbarhet kan ju också anses stå mot varandra?

Caroline Berg: ”Det behöver inte vara så. En handelsverksamhet är som en slags ständig växelkör med kunderna. Konsumenterna har sina funderingar och drivkrafter – oro för klimatet, till exempel. Men de kan se väldigt olika ut. Är man en barnfamilj tänker man kanske på det ekologiska och vill äta mer hållbara produkter. Är man någon som sitter i bilköer väldigt mycket under en dag kanske man tänker på utsläpp. Här tror jag att vi som företag kan tillmötesgå kunderna på olika sätt, genom att utveckla produkter och lösningar som tillmötesgår individers behov. Det blir väldigt kraftfullt om man har den här växelkören med konsumenterna, samtidigt som vi kan driva på utvecklingen och hållbarhetsagendan i branschen.”

Anna Ryott: ”FN:s globala mål om hållbar produktion och hållbar konsumtion är ju helt centrala för handeln. Det målet fokuserar på att man ska göra mer och bättre, men med mindre resurser. Det handlar inte om att vi ska sluta handla eller sluta tycka om mode eller mat, utan om att vi ska göra det på nya sätt. Det finns nog inget område som har kommit lika långt som handeln när det gäller att skruva på alla steg från råmaterial till produktion till distribution till konsumtion och sen i sista steget till konsument. Det händer saker på det här området hela tiden. I varje steg finns det nya och mer hållbara innovationer. Och det som är så inspirerande med just det här målet är att alla de facto kan göra någonting. Jag som konsument kan lära mig om vad det innebär att vara en hållbar konsument.”

Lotta Edling: Vad är ni mest stolta över att ni uträttar i era bolag?

Karl-Johan Persson: ”Jag är stolt över att vi leder utvecklingen och driver hållbarhetsarbetet framåt både på miljösidan och den sociala sidan. I allt vi gör är vi långsiktiga och har tydliga mål som vi följer upp och hållbarhet är integrerat i alla delar av verksamheten. Vi ser framsteg i vårt arbete även om vi så klart ser att det finns utmaningar som vi och branschen måste tackla.”

Caroline Berg: ”Jag är stolt över att vi jobbat med hållbarhetsfrågorna systematiskt och över mycket lång tid. Inte minst i våra styrelser är det väldigt prioriterat, med strategier och mål som följs upp och adresseras i all kommunikation. Det är viktigt att sätta upp det högt på agendan bredvid andra, viktiga affärsfrågor. Jag är också stolt över våra framsteg med en ökad mångfald inom koncernen. Axel Johnsons ledning kan verka som en förebild.”

Lars Strannegård: ”I båda era företag har ni ju också forskning och utveckling som i nära samarbete med universitetsvärlden driver innovation. Caroline – ert Axfoundation, där det sker massor med olika, extremt spännande utvecklingsprojekt inom hållbarhet, bygger ju ekosystem kring detta. Och Erling Perssons stiftelse har ju gjort en storsatsning hos oss på Handels.”

Caroline Berg: ”Vi tror på företagens förändringskraft i samhället. Just Axfoundation är en verksamhet med spjutspetskompetens och jobbar med saker som ligger nära våra verksamheter. Ett exempel är att Axfoundation tagit fram en baljväxtfärs som är gjord på lupiner och bönor. Det har varit en stor innovation där vi har jobbat med forskare, specialister och kockar för att få fram den här färsen som säljs på Urban Deli (delägt av Axfood, reds.anm.). Det intressanta är att Urban Deli har bytt ut all sin köttfärs till baljfärs i alla sina färdiglagade rätter. Det kan vi sedan kan skala upp det så att det till slut hamnar i Axfoods försäljningsdiskar.”

Lotta Edling: Säljer det också?

Caroline Berg: ”Ja! Det är jättepopulärt. Det är också en del i att vara innovativ, att man måste våga testa. Där kommer också cirkulär ekonomi in där det finns jättemycket spännande inom våra områden. Vi har i dagsläget ett projekt där vi gifter ihop vårt industribolag Axel Johnson International med Filippa K och testar att framställa polyestertyg från uttjänta spännband. Cirkulär ekonomi är väldigt spännande, men också i sin linda. Dustin, som är börsnoterat och där vi äger 26 procent, har fått riktig fart på sitt hållbarhetsarbete och har ett cirkulärt initiativ kallat Återtag. De tar tillbaka elektronisk utrustning som vissa kunder inte vill ha längre men som är helt fungerande. Så säljer Dustin vidare det till exempelvis skolor. Dustin återtog 35.000 produkter förra året, det är så häftigt.”

Lotta Edling: Karl-Johan, vad är din motsvarighet till baljväxtfärs?

Karl-Johan Persson: ”Här vill jag nämna allt det som görs inom 'Global change award', som är en innovationstävling som drivs av stiftelsen H&M Foundation. Den är nu inne på fjärde året. Första året var det 2.700 innovationer från 112 länder som skickades in, och i år är det över 6.000 från drygt 180 länder. Syftet är att få fram innovationer som kan göra hela modeindustrin mer hållbar. Vi hoppas att vi genom innovationerna kan ersätta konventionella material som till exempel bomull, polyester eller viskos – med helt återvunnen produktion – till samma pris och samma kvalitet. Parallellt med det har vi som mål att år 2030 bara ha, vad som i dag definieras som hållbara material. I dag har vi 57 procent återvunna, ekologiska samt på andra sätt hållbara material och takten ökar. Den riktiga innovationen blir när man inte tär på jordens resurser alls, utan att det blir fullt cirkulärt.”

Lotta Edling: Kommer vi att komma dit, att vi inte tär på resurserna alls?

Anna Ryott: ”Vi måste komma dit. År 2050 beräknas vi vara 9,6 miljarder personer på jorden. Om vi fortsätter leva som i dag med 'business as usual' kommer vi då att använda tre jordklot när det gäller jordens resurser – och då måste vi komma dit. Det som jag tycker är intressant utifrån det ni båda säger med nya material. På Summa, där jag är ordförande, har vi tre investeringsteman: ett är teknologi, ett handlar om 'changing demographics'. Det tredje handlar faktiskt om resurseffektivitet, för vi ser stor potential och att många nya innovationer kommer i just det området. Det handlar om återvinning, cirkulär ekonomi, all typ av innovation som kan minska koldioxidavtrycket, nya återvinningsbara material och väldigt mycket handlar om avfallshantering. Mycket av det här är också en ägarfråga. Det är inte för inte som bolag med långsiktiga ägare kommit längre. Jag tror att man genom att använda sitt ägarskap i att driva hållbarhetsarbete och ligga i framkant, kan åstadkomma väldigt mycket. Sedan hänger liksom resten av industrin med.”

Lotta Edling: Är det på grund av att vi har en så stor andel långsiktigt kött-och-blod-ägande i Sverige som svenska bolag anses långt fram inom hållbarhet?

Lars Strannegård: ”Det finns många förklaringar till det, men jag tror att just ägandeformerna i sig spelar väldigt stor roll. Det ansiktslösa kapitalet har inte samma långsiktighet. Det är klart att om man har någonting att förvalta, om det så att säga är en del av ens DNA att förvalta en verksamhet och utveckla den i generationer, då är det klart att man tänker på ett annat sätt.”

Anna Ryott: ”Det gör det ju också lite jobbigare, för då blir du en person av kött och blod. Man pekar inte på ett företag, utan på en familj eller en person. Så i äganderollen behöver man ganska mycket mod om man ska våga att sticka ut hakan och sitta och prata om de här frågorna på ett nyanserat sätt – för det är komplext.”

Lotta Edling: Era varumärken också utsatta. H&M hamnar ibland i blåsväder just för kritik hållbarhet om till exempel arbetsvillkor i tillverkning. Hur upplever du de ögonen ni har på er?

Karl-Johan Persson: ”Det är jättebra! Det är en del av ett välfungerande samhälle där företag och politiker granskas. Det är absolut nödvändigt. Ett välinformerat samhälle är det bästa vi kan ha, och ett felinformerat samhälle är livsfarligt. Allt som oftast är det en bra, faktabaserad granskning som sätter press på oss företag. Vi har ibland agerat snabbare på grund av det och lärt oss och tagit tag i saker som inte har funkat, och fått nya idéer om hur vi ska förbättra. Det är viktigt att också medierna tar ansvar och har en faktabaserad bevakning.”

Lotta Edling: Handeln måste ändå förtjäna sina kunders förtroende varje dag, är ni mer sårbar än andra branscher?

Lars Strannegård: ”Handeln blir sårbar, eftersom den är så konsumentnära i bemärkelsen kroppsnära. Det betyder väldigt mycket i sig. Mat som man stoppar in i sin kropp, kläder som du bär nära huden många timmar per dag. Därför blir de här varumärkena mer utsatta.”

Caroline Berg: ”Har man den här miljonen kundmöten varje dag så är det bara positivt att få feedback och ha ett tryck på sig och bli bättre. Vi välkomnar granskningar, för oss är det bara bra att veta vad vi kan göra bättre. Sen är vi inte perfekta, det är omöjligt att vara det. Däremot vet vi vad vi hela tiden måste göra bättre.”

Lotta Edling: Och inkluderingen då, som vi nämnde i början, hur jobbar ni med den frågan i era bolag/organisationer?

Karl-Johan Persson: ”Som ett globalt företag med verksamhet i över 70 länder och medarbetare från hela världen är inkludering och mångfald något som är djupt rotat i vår kultur och närvarande i allt vi gör. Vi vill ligga i framkant och vi jobbar med många olika initiativ världen över. Bland annat har vi ett program för syrianska flyktingar i Turkiet för att hjälpa dem in i samhället genom arbete hos en del av våra leverantörer.”

Lars Strannegård: ”Vi har som mål att på våra masterutbildningar ha 50 procent internationella studenter. Vi är det lärosäte i Stockholm som procentuellt har flest internationella studenter. Vi har numera en jämn könsfördelning bland studenterna, men än så länge är vi inte tillräckligt bra på att attrahera studenter från miljöer där föräldrarna saknar högskoleutbildning. Det innebär att vi missar en del talanger, och vi försöker med ambassadörsprogram och nya antagningskvoter bredda vår rekrytering.”

Anna Ryott: ”Alla de bolag där jag sitter i styrelsen arbetar strategiskt med inkludering även om de hunnit olika långt. Som styrelseledamot kan jag lyfta frågan bland annat när det gäller rekryteringar, befordringar och inte minst i arbetet med bolagens företagskultur. Det är ofta enklare att säkerställa att ha policys och riktlinjer på plats medan det tar längre tid att skapa en företagskultur som verkligen förstår värdet av inkludering. För mig är det ett måste om man skall vara en attraktiv arbetsplats som är långsiktigt lönsam.”

Caroline Berg: ”Inkludering och integration är en av de viktigaste samhällsfrågorna de närmsta åren. Vi står inför stora utmaningar i Sverige, och i världen. Vi driver vårt arbete genom att sätta upp mål och följa upp. År 2020 ska bolagen inom Axel Johnson-koncernen ha en jämn könsfördelning bland ledare och minst 20 procent av ledarna skall ha internationell bakgrund. Fördelningen mellan män och kvinnor har vi uppnått på koncernnivå, och det är fantastiskt. När det gäller internationell bakgrund rör vi oss i rätt riktning med det är fortfarande en bit kvar. Förutom allt arbete som sker i bolagen på daglig basis, ett hundratal med allt från rekryteringar till utbildningar, startade vi via Axfoundation 'Öppna dörren” som skapar möten och broar mellan nya och etablerade svenskar. Hittills har drygt 44.000 personer träffats via Öppna dörren. Vi är även partner i Järvaveckan, har Axelerate Leadership som är ett ledarskapsprogram för personer med utländsk bakgrund samt delägare i Mitt liv.”

Lotta Edling: Hur bygger man in hållbarhet i ekonomiska belöningssystem för ledningar etc?

Caroline Berg: ”I Axel Johnsons koncernledning har vi det sedan tidigare, som en av flera parametrar i till exempel bonussystem. Nu har vi också lagt ett förslag för Axfood, som ska tas upp på bolagsstämman i vår, om att ha en hållbarhetsparameter i det långsiktiga incitamentsprogrammet för chefer i Axfood. Förslaget är att det utöver alla andra nyckeltal och parametrar ska finnas ett hållbarhetsmål, som är kopplat till försäljningen av hållbara produkter. Det är väldigt kul att vi gör det här, och sätter hållbarhetsarbetet på kartan i ytterligare en dimension för våra högsta chefer inom Axfood. Med det kommer också en hög innovationstakt.”

Karl-Johan Persson: ”Alla våra funktioner, alla varumärken och alla landskontor har hållbarhetsmål. När vi utvärderar en person eller en avdelning tittar vi lika mycket på hållbarhet som på andra parametrar såsom finansiella KPI:er. Vi mäter exempelvis hur vårt hållbarhetsarbete uppfattas bland våra medarbetare, andelen hållbara material och hur mycket vi samlar in genom vår klädinsamling. Det skulle inte bli gjort på samma sätt om det inte var integrerat och mätbart.”

Anna Ryott: ”I investerarvärlden har hållbarhetsfrågan gått från att vara en fråga som är strategisk och viktig, till att bli en fråga som påverkar värdering, pris och lönsamhet. Jag vet fler bolag som väljer den investerare som de tror kan addera mest värde framför dem som erbjuder högsta priset, investerare som kan hjälpa bolagen att skapa ytterligare tillväxt genom fokus på affärsutveckling med hjälp av FN:s globala mål och hållbarhet, inte bara regelefterlevnad och att minimera bolagens risker.”

Lars Strannegård: ”Det finns också en mätbarhet i hur attraktivt ett bolag är för framtida toppkrafter, och återigen är dagens studenter en indikation här. Vi hade nyligen arbetsmarknadsdagar på Handels där bolag visar upp sig för att kunna rekrytera och i år hade studentkåren sagt nej till en del ganska så högprofilerade bolag, dels på grund av hållbarhetsfrågor men också för arbetsförhållanden. De tycker helt enkelt inte att det är okej att de visar upp sig när de inte bedöms kunna prioritera de här frågorna. Det är en väldigt positiv kraft från de unga, tycker jag. Den ska inget bolag underskatta.”

Deltagarna

Caroline Berg

Titel: Styrelseordförande, Axel Johnson som ägs av Antonia Ax:son Johnson med familj. Bolaget äger bland annat Åhléns, Kicks och Novax och är delägare i börsnoterade Axfood (50 %), Dustin (26 %) och Martin och Servera (70 %).

Ålder: 51 år.

Bostadsort: Stockholm.

Utbildning: Examen i media och psykologi vid Middlebury College i Vermont, USA.

Karriär: Nuvarande ordförande för Martin & Servera. Vice ordförande i Nordstjernan. Ledamot i bland annat Axfood, Axfast, Dustin. Tidigare hr- och kommunikationsdirektör hos Axel Johnson.

Vilken är den starkaste hållbarhetstrenden i branschen just nu?

”Hållbarhet är en jättestor genomgripande trend i handeln. Människor är mycket mer medvetna om sin konsumtion och medvetenheten gör att man handlar mer hållbart. En annan trend är att samma kund som är intresserad av att handla hållbart, ekologiskt och med kvalitet och betala för det, vill också handla lågpris och billigt. Det är en allmän konsumtionstrend. Till exempel på Willys har ekologiska och hållbara produkter ökat enormt. I takt med det har vi också kunnat utveckla fler hållbara produkter. Tydligt är också att hållbarhetsarbetet är så kopplat till innovation och affärsutveckling. För att lyckas med det behöver vi ha kulturer i alla våra företag och verksamheter där vi skapar förutsättningar att testa mycket. Vi investerar mycket i hållbara affärsmodeller och produkter. Det kan vara allt från att göra egna varumärken kring veganska produkter eller att hitta nya sätt att mäta svinn och avfall, för att kunna jobba med förbättringar.”

Karl-Johan Persson

Titel: Vd och koncernchef, H&M. Familjen Stefan Persson äger 46,5 procent av aktierna och 74 procent av det totala antalet röster i bolaget.

Ålder: 43 år.

Bostadsort: Stockholm.

Utbildning: Ekonomiexamen från European Business School i London.

Karriär: Vd för European Network 2001-2004. Tidigare chef för chef för expansion, affärsutveckling samt Brand and new business på H&M.

Vilken är den starkaste hållbarhetstrenden i branschen just nu?

”Transparens är en tydlig trend i vår industri. Vi har ett stort branschsamarbete mellan flera bolag som syftar till att göra hållbarhetsarbetet synligt för konsumenten. När de tar ett köpbeslut ska de kunna göra det, inte bara utifrån mode och pris, utan också utifrån hur bra bolaget är när det gäller miljömässig och social hållbarhet. Ju mer välinformerad konsumenten blir om bolags hållbarhetsarbete desto mer press kommer de att sätta på alla bolag att bli bättre. AI är en annan teknologisk trend som jag tror kommer hjälpa oss och branschen att inte överproducera. Vi kommer att bli mer träffsäkra i vilka priser vi sätter, kvantitet, allokering och att förutse trender. Allt annat lika kommer det att leda till att vi producerar mycket mindre och mycket smartare.”

Lars Strannegård

Titel: Professor och rektor för Handelshögskolan i Stockholm.

Ålder: 49 år.

Bostadsort: Stockholm.

Utbildning: Doktor i företagsekonomi från Göteborgs universitet med avhandlingen ”Green Ideas in Business”.

Karriär: Gästforskare på Stanford, professor i Uppsala, prorektor på Handelshögskolan i Stockholm.

Vilken är den starkaste hållbarhetstrenden i branschen just nu?

”Jag tror att vi närmar oss någon form av brytpunkt, som kanske till och med är närmare förestående än vad man tror. Den består i en slags social kraft och kan uppstå inom många av hållbarhetsmålen. Plötsligt – ett, tu, tre – så slutar man att göra saker. Konsumtion av rött kött eller användning av fossila bränslen skulle exempelvis snart kunna bli lite som rökning: plötsligt är det otänkbart. Att någon tar fram en cigarett inomhus är ju väldigt udda numera. Den typen av social stigmatisering skulle vara mycket positiv för hållbarhetsfrågor.”

Anna Ryott

Titel: Ordförande för Summa Equity och senior rådgivare.

Ålder: 46 år.

Bostadsort: Bromma

Utbildning: Ekonomiexamen från Stockholms universitet.

Karriär: Managementkonsult på McKinsey, vice vd Storåkers, generalsekreterare för SOS Barnbyar och vd för Swedfund. I dag styrelseledamot även i bland annat Axel Johnson AB, Löfbergs och Norrsken Foundation.

Vilken är den starkaste hållbarhetstrenden i branschen just nu?

”Från min horisont är det tydligt att begreppen hållbarhet och digitalisering, som tidigare har varit separerade och gärna drivits på olika håll i bolaget, nu konvergerar. De övergripande trenderna börjar gå hand i hand, och man ser verkligen hur man kan använda teknologi, digitalisering, AI och big data för att driva förändring när det gäller hållbarhet.”