**Regelbundna verb**
IMPERATIV (= grundform)	PRESENS	PRETERITUM	SUPINUM	INFINITIV ska, vill, kan, måste, får, brukar + infinitiv; att + infinitiv	På engelska
lyssna!	lyssnar	lyssnade	lyssnat	lyssna	listen
stäng!	stänger	stängde	stängt	stänga	close
läs!	läser	läste	läst	läsa	read
tro!	tror	trodde	trott	tro	believe

Studera tablån. Ser du hur man bildar de olika verbformerna? Utgå från grundformen!

REGEL

**Regelbundna verb**
IMPERATIV	PRESENS	PRETERITUM	SUPINUM	INFINITIV
= grundform	+ r	+ de (te)	+ t	+ a

Starka och oregelbunda verb

En del verb följer inte ovanstående regler och bildas på andra sätt. De kallas starka eller oregelbundna verb.

Se avsnittet ”3.3 Starka och oregelbundna verb”.

**Starka och orgelbundna verb**
IMPERATIV (= grundform)	PRESENS	PRETERITUM	SUPINUM	INFINITIV ska, vill, kan, måste, får, brukar + infinitiv; att + infinitiv	På engelska
skriv!	skriver	skrev	skrivit	skriva	write
drick!	dricker	drack	druckit	dricka	drink
sjung!	sjunger	sjöng	sjungit	sjunga	sing
gå!	går	gick	gått	gå	go

Upp

3.2 Regelbundna verb

3.2.1 Imperativ

Titta på följande exempel:

Lyssna på dialogen!
Stäng fönstret!
Läs texten!
Tro mig!
Skriv!

REGEL: Imperativ

Imperativ använder du vid uppmaningar av olika slag.

Lyssna på dialogen!
Stäng fönstret!
Läs texten!
Tro mig!
Skriv!

Det är också verbets grundform det vill säga den form du utgår från när du bildar alla andra verbformer.

Genom att lägga till ändelserna -r, -de, -t eller -a till grundformen bildar du verbets olika former, till exempel:

lyssna-r (presens)
lyssna-de (preteritum)
lyssna-t (supinum)
lyssna

Se också verböversikten (3.1 Verb – en översikt).

Upp

3.2.2 Presens

Titta på följande exempel:

Lina och Oskar pluggar franska i Uppsala.

Jag ringer dig i kväll.

De tycker att det är kul.

Vi bor i samma studentområde.

Nathalie lär sig svenska online.

Hur böjs de här verben? Titta noga på de olika subjekten och på verbets ändelse. Utgå från verbets grundform!

Titta också på tablån nedan:

**Presens av regelbundna verb**
IMPERATIV (= grundform)	PRESENS
plugga	pluggar
ring	ringer
tyck	tycker
bo	bor
lär	lär

REGEL: Presens

Grundform + r blir presens: plugga-r.

Efter grundform som slutar på konsonant blir presens ”-r” -er som i exemplet ring-er.

Det blir inget extra -r efter grundform som slutar på -r: lär

Se också "3.1 Verb – en översikt".

OBS! Svenska verb har bara en presensändelse, ändelsen -r. Alla finita verb har samma ändelse oavsett person.

jag, du, hon, han, hen, vi, ni, de: pluggar, ringer, tycker, lär, bor etc.

Upp

3.2.3 Infinitiv

Föräldrarna behöver inte betala.
De ska mejla på svenska och franska.
Får jag tala med Karl?
Nathalie tänker ringa till Lina.
Klara vill gå i skolan, för där går alla stora barn.
Kan du förstå mitt brev?

Titta noga på exemplen. Hur konstruerar du infinitiv?
När använder du infinitiv i svenskan? Vad har du för slags verb före?
Vad betyder dessa verb i ovanstående exempel?

Titta också på tablån nedan:

**Infinitiv**
IMPERATIV (= grundform)	INFINITIV ska, vill, kan, måste, får, brukar + infinitiv; att + infinitiv
betala	behöver betala
ring	tänker ringa
bo	vill bo

REGEL: Infinitiv

Grundform + a blir infinitiv: ring-a.

Efter grundform som slutar på vokal blir det inget extra -a: tala, bo, förstå.

I svenskan föregås infinitiven ofta av ett hjälpverb: kan tala, vill dricka

Direkt före verb i infinitiv har man ibland "att", men inte efter hjälpverb.

Jag gillar att dansa.

Infinitiven är också verbets nominala form:

Att studera är roligt.

Se också verböversikten (3.1 Verb – en översikt).

Upp

3.2.4 Hjälpverb

Hjälpverben kombineras oftast med infinitiv av verbet.

De vanligaste hjälpverben är:

**Hjälpverb**
HJÄLPVERB	EXEMPEL
brukar	Han brukar läsa tidningen varje morgon.
får	Här får man inte röka.
kan	Jag kan tala lite svenska.
måste	Jag måste absolut ta bussen till universitetet.
ska	Nathalie ska åka till Sverige.
vill	Klara vill gå i skolan.
bör	Man bör äta mycket C-vitaminer.
borde	Du borde sluta röka!

Exempel på andra verb som kan användas som hjälpverb:

behöver

tänker

börjar

slutar

orkar

Jag behöver städa i dag.

Jag slutade röka den 31 december.

Jag orkar inte plugga mer i dag.

Se också avsnittet om infinitiv (3.2.3 Infinitiv).

Upp

3.2.5 Preteritum

Titta på följande exempel:

Han städade igår.

Jag pratade med Eva i morse.
Nils stängde dörren för en timme sedan.

Erik köpte en teve förra veckan.

Julia tyckte att filmen var rolig.
Nathalie trodde att kläder var mycket dyra i Sverige.

Titta på verben i exemplen ovan. Vad är presensformerna?
Titta särskilt på stängde och köpte. Varför är det -de i det ena fallet och -te i det andra?

Studera tablån nedan och se hur preteritum bildas:

**Preteritum**
IMPERATIV (= grundfrom)	PRETERITUM
städa stäng	städade stängde
köp tyck	köpte tyckte (-te efter p, k, s, t)
tro	trodde

REGEL: Preteritum

Preteritum bildas genom grundform + de: städa-de, stäng-de

Om imperativformen slutar på p, k, s eller t blir preteritumformen -te: köp-te, åk-te, läs-te, möt-te (= PaKiSTan-regeln).

Om grundformen slutar på annan vokal än "a", blir det: -dde: tro-dde.

Om grundformen slutar på -nd blir det bara -e i preteritum: använd-e

En del verb följer inte dessa regler och böjs annorlunda. De kallas starka eller oregelbundna verb. Se avsnittet "3.3 Starka och oregelbundna verb”.

Se också 3.1 Verb – en översikt.

Upp

3.2.6 Perfekt och pluskvamperfekt

Titta på följande exempel:

Har du bott i en korridor tidigare?

Har du smakat på salladen?

Vilka filmer har du lånat?

Har jag glömt något?

Lena sa att Mia hade ringt.

Hon hade tänkt köpa en rolig mössa.

Vad heter ovanstående huvudverb (i fetstil) i presens och preteritum?

Titta på tablån nedan:

**Verbformer**
IMPERATIV (= grundform)	PRESENS	PRETERITUM	SUPINUM
smaka	smakar	smakade	smakat
ring köp	ringer köper	ringde köpte	ringt köpt
bo	bor	bodde	bott

Hur bildar man perfekt av verbet? Utgå från grundformen!

REGEL: Perfekt och pluskvamperfekt

Perfekt

Grundform + t = supinum: smaka-t, ring-t, köp-t, bo-tt
Har + supinum bildar PERFEKT: har smakat, har ringt, har köpt, har bott

Pluskvamperfekt

Grundform + t = supinum: smaka-t, ring-t, köp-t, bo-tt
Hade + supinum = PLUSKVAMPERFEKT: hade smakat, hade ringt, hade köpt, hade bott

Upp

3.2.7 Användning av preteritum och perfekt

Titta på följande exempel:

Han köpte dem i förra veckan.

Vi flyttade hit för fem år sedan.

Har du bott i en korridor tidigare?

Har jag glömt något?

Swedenborg var naturvetenskapsman och filosof. Han levde på 1700-talet.

År 1702 förstörde en brand hela stan.

Har du sett min plånbok?

Hon har gått till affären.

Titta på verbformerna och på tidsuttrycken i meningen (om det finns uttryck för tid). När använder man perfekt?
När använder man preteritum?

REGEL: Användning av preteritum och perfekt

Preteritum

Preteritum anger att "någonting hände DÅ". Vi använder oftast preteritum för att uttrycka att något hände vid eller under en tid, som är slut. Ofta, men inte alltid, preciserar vi med hjälp av ett tidsuttryck när det hände. : i går, i förra veckan, 1702, på 1600-talet. Ibland är tidpunkten underförstådd.

Perfekt

Perfekt använder man om en händelse som har ägt rum eller som har börjat hända "före NU".

Vi använder ofta perfekt:

utan något tidsuttryck
eller tillsammans med ett tidsuttryck som inte anger en exakt tidpunkt i förfluten tid (redan, tidigare, nyss)
för en tid som inte är slut än, till exempel: i dag, den här veckan, i år.
Perfekt används när tidpunkten för händelsen inte är viktig.

Hon har gått till affären.
(Det viktiga är att det har hänt, inte när det hände).

Har du bott i en studentkorridor tidigare?
(Här är frågan om handlingen någon gång har ägt rum, inte när den ägde rum.)

Har du sett min plånbok?
(ingen specificerad tidpunkt)

– Är du hungrig?
– Nej, jag har redan ätit. (ingen specificerad tidpunkt)
– Jag åt vid femtiden (specificerad tidpunkt)

Upp

3.2.8 Futurum

Titta på följande exempel:

Nästa vecka har jag en stor tenta.

Vad gör du på lördag?

Jag ska ringa till Lina.

Vi ska åka tunnelbana.

Du kommer att gilla det!
Det kommer att regna i morgon.

Jag tänker läsa medicin.

Nathalie tänker köpa varmare kläder.

Vilka olika sätt finns det att uttrycka framtid?

REGEL: Futurum

Presens-formen används ofta för att uttrycka framtid, ofta tillsammans med ett tidsuttryck för framtid.

Men det finns fler sätt:

ska + infinitiv (subjektets eller någon annans vilja) uttrycker också framtid

tänker + infinitiv (subjektets vilja) uttrycker också framtid

kommer att + infinitiv (en förutsägelse, en prognos) uttrycker också framtid

Upp

3.2.9 Passiv form av verbet

Titta på följande exempel:

Universitetsbiblioteket kallas Carolina Rediviva.

År 1986 mördades Olof Palme.

Datateknologin har utvecklats mycket snabbt.

Problemen kommer att lösas.

Hur översätter du verbformerna i fet stil?
Vilka ändelser har de?
Hur bildar man verbets passiva former?

REGEL: Passiv form av verbet

Passiv form av verbet bildas genom att lägga till -s till de olika aktiva tempusformerna utom presens som bildas genom att lägga till -s till grundformen.

Presens: (grundform + s): öppna-s, stäng-s, tro-s, skriv-s, gör-s.
OBS: -es (efter -s): läs-es.

Preteritum: öppnade-s
Perfekt: har öppnat-s
Pluskvamperfekt: hade öppnat-s
Infinitiv: (ska) öppna-s

Upp

3.2.10 Verb + partikel (partikelverb)

Titta på följande exempel:

Jag tycker om Mozart.

Kan du sätta på teven, är du snäll?

Jag ska hälsa på mormor i jul.

Kommer du ihåg Kerstin, min kompis?

Vad betyder partikelverben i meningarna ovan?
Jämför dessa verb med verben ”tycker”, ”sätter”, ”hälsar” och ”kommer”.

REGEL: Verb + partikel

Många verb kan kombineras med en partikel (oftast ett adverb eller en preposition), t.ex. om, på, in, ut, bort.

Partiklarna modifierar eller ändrar den ursprungliga betydelsen av verbet.

Verbet och partikeln bildar en enhet, som har EN betydelse. (Om man översätter de två orden, verbet och partikeln, till ett annat språk får man ofta bara ett ord.)

Om det finns objekt i meningen, kommer partikeln före objektet.
Exempel: Mjölken är sur. Du måste hälla ut den (objekt).

OBS! Uttalet av partikelverben: Betoningen ligger på partikeln, inte på verbet!

Jämför dessa verb:

tycker (= anser), tycker om (= gillar)
sätter (= placera), sätter på teven (= "startar" teven)
hälsar (= "säger hej"), hälsar på (= besöker)
kommer (= anländer), kommer ihåg (= minns)

Upp

3.2.11 Perfekt particip

Titta på följande exempel:

Jag blev mycket förvånad.

Fönstret är stängt.

Lampan är släckt.

Vi var mycket irriterade.

Ön var obebodd, det vill säga ingen bodde där.

Den mordhotade kvinnan var mycket rädd.

Jag kunde inte öppna den låsta dörren.

Alla som bor i de här husen vill ha sänkta hyror.

Hur konstruerar man perfekt particip?
Vilken funktion (ordklass) har perfekt particip?

Titta på tablån nedan:

**Perfekt particip**
IMPERATIV (= grundform)	OBESTÄMD FORM SINGULAR	OBESTÄMD FORM SINGULAR	BESTÄMD FORM SINGULAR + OBESTÄMD OCH BESTÄMD FORM PLURAL
	en-ord	ett-ord
förvåna	förvånad	förvånat	förvånade
stäng	stängd	stängt	stängda
lås	låst	låst	låsta
bebo	bebodd	bebott	bebodda

REGEL: Perfekt particip

Om grundformen slutar på vokal blir det -d, -t, -de.

Om grundformen slutar på tonande konsonant blir det -d, -t, -da.

Om grundformen slutar på p, k, s, t blir det -t, -t, -ta.

Om grundformen slutar på annan vokal än a blir det -dd, -tt, -dda.

Perfekt particip bildas av ett verb men har funktionen adjektiv. På varje plats i en sats där det kan stå ett adjektiv kan det stå en perfekt particip.

Upp

3.2.12 Presens particip

Titta på följande exempel:

Kalle såg mycket tvivlande ut.

”Gå ej under hängande last!”

Gunilla var djupt troende.

Peter är ensamstående med två barn.

Hur konstruerar man presens particip?
Vilken funktion (ordklass) har presens particip?

Titta på tablån nedan:

**Presens particip**
IMPERATIV (= grundform)	PRESENS PARTICIP
tvivla	tvivlande
häng	hängande
tro	troende
stå	stående

REGEL: Presens particip

Om grundformen slutar på -a eller på en konsonant blir presens participformen -ande, t.ex. tvivlande, hängande, arbetande.

Om grundformen slutar på annan vokal än -a blir presens participformen -ende, t.ex. troende, stående, gående, leende.

Presens particip är oböjligt.

Presens particip bildas av ett verb men har funktionen adjektiv. På varje plats i en sats där det kan stå ett adjektiv kan det stå en presens particip. Presens particip kan också vara ett adverb.

Upp

3.3 Starka och oregelbundna verb

3.3.1 Starka verb

Många verb följer inte de vanliga reglerna.

Titta på följande exempel.

Linné skrev en bok om blommor.

Det blev sent i går kväll.

Håkan drack öl i går kväll.

Han bjöd på chips.

Vad är presensformerna av de här verben?
Vad är det som ändras här i preteritum?

Titta på tablån nedan:

**Starka verb**
IMPERATIV (= grundform)	PRESENS	PRETERITUM	SUPINUM	INFINITIV ska, vill, kan, måste, får, brukar + infinitiv; att + infinitiv	På engelska
skriv bit	skriver biter	skrev bet	skrivit bitit	skriva bita	write bite
drick försvinn	dricker försvinner	drack försvann	druckit försvunnit	dricka försvinna	drink disappear
bjud flyg	bjuder flyger	bjöd flög	bjudit flugit	bjuda flyga	invite fly

Studera tablån igen. Ser du ett mönster? Vad har verben inom varje grupp gemensamt?

REGEL: Starka verb

Det finns tre stora grupper av starka verb.

skriver, skrev, skrivit: i – e – i (lång i)
dricker, drack, druckit: i – a – u (kort i)
bjuder, bjöd, bjudit: u – ö – u
flyger, flög, flugit: y – ö – u

Upp

3.3.2 Oregelbundna verb

Det finns också verb som inte följer ovanstående mönster.

Titta på följande exempel:

Han kom i går kväll.

Nathalie förstod inte Håkan.

Swedenborg var naturvetenskapsman.

Han gjorde långa resor.

Mia och jag skulle träffas utanför universitetet.

Har du sett min plånbok?

Har ni gjort era hemuppgifter?

Hon har gått till affären.

Vad heter verben i presens?

Några mycket vanliga verb är oregelbundna:

**Frekventa oregelbundna verb**
IMPERATIV (= grundform)	PRESENS	PRETERITUM	SUPINUM	INFINITIV ska, vill, kan, måste, får, brukar + infinitive; att + infinitive	På engelska
förstå	förstår	förstod	förstått	förstå	understand
ge	ger	gav	gett/givit	ge/giva	give
gör	gör	gjorde	gjort	göra	do, make
ha	har	hade	haft	ha	have
–	heter	hette	hetat	heta	be called
–	kan	kunde	kunnat	kunna	be able to
kom	kommer	kom	kommit	komma	come
ligg	ligger	låg	legat	ligga	lie down; be situated
se	ser	såg	sett	se	see
stå	står	stod	stått	stå	stand
var	är	var	varit	vara	be
–	vet	visste	vetat	veta	know
–	vill	ville	velat	vilja	want
ät	äter	åt	ätit	äta	eat

Upp

3.3.3 Lista över starka och orgelbundna verb

**Starka och oregelbundna verb**
IMPERATIV (= grundform)	PRESENS	PRETERITUM	SUPINUM	INFINITIV ska, vill, kan, måste, får, brukar + infinitiv; att + infinitiv	På engelska
be	ber	bad	bett	be	ask, request
bind	binder	band	bundit	binda	bind
bjud	bjuder	bjöd	bjudit	bjuda	invite
bli	blir	blev	blivit	bli(va)	become
brinn	brinner	brann	brunnit	brinna	burn
bryt	bryter	bröt	brutit	bryta	break
bär	bär	bar	burit	bära	carry
–	bör	borde	bort	–	ought, should
dra	drar	drog	dragit	dra	pull
drick	dricker	drack	druckit	dricka	drink
dö	dör	dog	dött	dö	dies
dölj	döljer	dolde	dolt	dölja	hide, conceal
fall	faller	föll	fallit	falla	fall
far	far	for	farit	fara	travel
finn	finner	fann	funnit	finna	find
–	finns	fanns	funnits	finnas	be, exist
flyg	flyger	flög	flugit	flyga	fly
flyt	flyter	flöt	flutit	flyta	flow
frys	fryser	frös	frusit	frysa	freeze
få	får	fick	fått	få	get, be allowed to
försvinn	försvinner	försvann	försvunnit	försvinna	disappear
ge	ger	gav	gett/givit	ge/giva	give
glid	glider	gled	glidit	glida	glide
grip	griper	grep	gripit	gripa	arrest, grab
gråt	gråter	grät	gråtit	gråta	cry, weep
gå	går	gick	gått	gå	go, walk
gör	gör	gjorde	gjort	göra	do
ha	har	hade	haft	ha	have
–	heter	hette	hetat	heta	be called
hinn	hinner	hann	hunnit	hinna	have time to
hugg	hugger	högg	huggit	hugga	cut
håll	håller	höll	hållit	hålla	hold
knyt	knyter	knöt	knutit	knyta	tie
kom	kommer	kom	kommit	komma	come
–	kan	kunde	kunnat	kunna	can, be able to
kryp	kryper	kröp	krupit	krypa	crawl
le	ler	log	lett	le	smile
lid	lider	led	lidit	lida	suffer
ligg	ligger	låg	legat	ligga	lie (position)
ljug	ljuger	ljög	ljugit	ljuga	lie (tell untruth)
låt	låter	lät	låtit	låta	let, leave (also: make a sound)
lägg	lägger	la(de)	lagt	lägga	put, set down
njut	njuter	njöt	njutit	njuta	enjoy
rid	rider	red	ridit	rida	ride
rinn	rinner	rann	runnit	rinna	run
riv	river	rev	rivit	riva	tear
se	ser	såg	sett	se	see
sitt	sitter	satt	suttit	sitta	sit
sjung	sjunger	sjöng	sjungit	sjunga	sing
sjunk	sjunker	sjönk	sjunkit	sjunka	sink
skilj	skiljer	skilde	skilt	skilja	separate, divide
skin	skiner	sken	skinit	skina	shine
skjut	skjuter	sköt	skjutit	skjuta	shoot
–	ska(ll)	skulle	(skolat)	–	shall
skrik	skriker	skrek	skrikit	skrika	scream
skriv	skriver	skrev	skrivit	skriva	write
skär	skär	skar	skurit	skära	cut
slipp	slipper	slapp	sluppit	slippa	do not have to, avoid
slå	slår	slog	slagit	slå	hit
slåss	slåss	slogs	slagits	slåss	fight
smyg	smyger	smög	smugit	smyga	sneak, slink
sov	sover	sov	sovit	sova	sleep
sprick	spricker	sprack	spruckit	spricka	burst
spring	springer	sprang	sprungit	springa	run
stick	sticker	stack	stuckit	sticka	prick, thrust, go away
stig	stiger	steg	stigit	stiga	step (also: rise, increase)
stjäl	stjäl	stal	stulit	stjäla	steal
strid	strider	stred	stridit	strida	fight
stryk	stryker	strök	strukit	stryka	iron
stå	står	stod	stått	stå	stand, be positioned
sup	super	söp	supit	supa	drink alcohol
svid	svider	sved	svidit	svida	sting, smart
svik	sviker	svek	svikit	svika	fail, let down
svälj	sväljer	svalde	svalt	svälja	swallow
svär	svär	svor	svurit	svära	swear
säg	säger	sa(de)	sagt	säga	say
sälj	säljer	sålde	sålt	sälja	sell
sätt	sätter	satte	satt	sätta	set, put
ta/tag	tar	tog	tagit	ta/taga	take
tig	tiger	teg	tigit	tiga	keep silent
var	är	var	varit	vara	be
–	vet	visste	vetat	veta	know
vik	viker	vek	vik(i)t	vika	fold
–	vill	ville	velat	vilja	want
vinn	vinner	vann	vunnit	vinna	win
välj	väljer	valde	valt	välja	choose
väx	växer	växte	växt/vuxit	växa	grow
ät	äter	åt	ätit	äta	eat

Upp

3.3.4 Perfekt particip

Titta på följande exempel:

Boken är skriven av Astrid Lindgren.

Det är inte tillåtet att röka här.

Vi blev bjudna på middag.

Den försvunna äldre kvinnan återfanns välbehållen under en gran i skogen.

Hur konstruerar man perfekt particip av starka och oregelbundna verb?
Vilken funktion (ordklass) har perfekt particip?

**Perfekt particip av starka och oregelbundna verb**
IMPERATIV (= grundform)	SUPINUM	OBESTÄMD FORM SINGULAR		BESTÄMD FORM SINGULAR + OBESTÄMD OCH BESTÄMD FORM PLURAL
		en-ord	ett-ord
skriv	skrivit	skriven	skrivet	skrivna
drick	druckit	drucken	drucket	druckna
bjud	bjudit	bjuden	bjudet	bjudna
tillåt	tillåtit	tillåten	tillåtet	tillåtna
förstå	förstått	förstådd	förstått	förstådda
gör	gjort	gjord	gjort	gjorda

REGEL: Perfekt particip

När man bildar perfekt particip av starka och oregelbundna verb utgår man från supinumformen.

Om supinum slutar på -it, slutar perfekt particip på -en, -et, -na.

skrivit: skriven, skrivet, skrivna

druckit: drucken, drucket, druckna

bjudit: bjuden, bjudet, bjudna

Om supinum slutar på -t/-tt, slutar perfekt particip på -d, -t, -da / -dd, -tt, -dda.

gjort: gjord, gjort, gjorda

förstått: förstådd, förstått, förstådda

Upp