**Ordföljd i påståendesatser**
FUNDAMENT	FINIT VERB	SUBJEKT	SATSADVERBIAL	INFINIT VERB	OBJEKT/ PREDIKATIV	ADVERBIAL (sätt, plats, tid)
Jag	heter				James.
Jag	kommer					från USA.
Jag	kan		inte	tala	svenska.
Nu	bor	jag				i Uppsala.
Här	ska	jag		studera	svenska	i ett år.
Om Nathalie får ett stipendium	åker	hon				till Sverige.

På vilken plats i meningarna står det finita verbet?
Vad står på plats nr 1 i satsen?

REGEL: Påståendesatser

Det finita verbet står alltid på plats nr 2 i en påståendesats!

På fundamentsplats, plats nr 1, kan i princip nästan vad som helst finnas. Det är kontexten som avgör, men ofta står subjektet på första platsen.

Subjektet står alltid tillsammans med det finita verbet, antingen omedelbart före eller omedelbart efter.

Satsadverbial, om det finns något, står efter subjekt + finit verb:

Jag kommer inte i dag.

Eller efter finit verb + subjekt

I dag kommer jag inte.

Upp

1.2.2 Frågeordsfrågor

De vanligaste frågeorden är:

vem

vad

var

vart

varifrån

när

hur

varför

vilken (EN-ord)

vilket (ETT-ord)

vilka (plural)

Titta på följande exempel:

Hur gammal är du? (22 år.)

Vad heter du i förnamn? (Maria.)

Vilken kurs ska du läsa? (Ekonomi, 30 poäng.)

Var bor du? (I Stockholm.)

Vad står först i satsen?
På vilken plats i frågorna står det finita verbet?
Vad står direkt efter det?

Följande satsschema visar ordföljden i frågeordsfrågor.

**Ordföljd i frågeordsfrågor**
FRÅGEORD	FINIT VERB	SUBJEKT	SATSADVERBIAL	INFINIT VERB	OBJEKT/ PREDIKATIV	ADVERBIAL (sätt, plats, tid)
Hur	mår	du?
Vilken kurs	ska	du		läsa?

REGEL: Frågeordsfrågor

Frågeordsfrågorna inleds alltid av ett frågeord (som kan vara ett interrogativt pronomen eller ett adverb) eller en frågeordsfras (vilken kurs, vilket datum, vilka språk, hur gammal, hur länge).

På första plats står ett frågeord eller en frågeordsfras.
Det finita verbet står på plats nr 2!
Omedelbart efter det finita verbet följer subjektet.

Upp

1.2.3 Ja/nej-frågor

Titta på följande exempel:

Pluggar de franska? Ja./Nej.

Bor de i studentrum? Ja./Nej.

Finns det många studenter i Linköping? Ja./Nej.

Ska du också studera franska? Ja./Nej.

På vilken plats i ja/nej-frågorna står det finita verbet?
Vad står direkt efter det?

Följande satsschema visar ordföljden i ja/nej-frågor.

**Ordföljd i ja/nej-frågor**
FINIT VERB	SUBJEKT	SATSADVERBIAL	INFINIT VERB	OBJEKT/ PREDIKATIV	ADVERBIAL (sätt, plats, tid)
Ska	du	också	läsa	franska?
Får	man		röka		här?

REGEL: Ja/nej-frågor

Ja/nej-frågor börjar alltid med det finita verbet.

Därefter följer subjektet.

På den här typen av fråga svarar man antingen med ja eller nej. Det är därför de kallas för ja/nej-frågor.

Man svarar jo eller nej om det finns en negation i frågan.

Exempel:

Kommer du inte från Sverige?

Jo, jag kommer från Sverige.

Nej, jag kommer inte från Sverige.

Upp

1.2.4 Imperativsatser

Titta på följande exempel:

Lyssna på dialogen!

Klicka på ordet!

Läs texten!

Kom in!

På vilken plats står vebet i imperativsatser?

REGEL: Imperativsatser

Först i en imperativsats står alltid verbet (i imperativform). Satsen innehåller inget utsatt subjekt.

Upp

1.2.5 Huvudsats + huvudsats – samordning

Titta på följande exempel:

**Samordnande konjunktioner**
HUVUDSATS	+	HUVUDSATS
Jag heter Jonas Persson	och	(jag) är trettiotre år gammal.
Jonas är svensk	men	(han) bor i Tyskland.
Arbetar du i dag	eller	är du hemma?
Jag vill inte plugga	utan	jag vill gå på bio.
Klara vill gärna gå i skolan	för	där går alla stora barn.
Klara är liten	så	hon går inte i skolan.

Titta på satserna som kommer efter den samordnande konjunktionen. Titta noga på ordföljden!

REGEL: Huvudsats + huvudsats – samordning

Samordnande konjunktioner (= bindeord) binder ihop satser av samma slag. Se exemplen ovan: huvudsats + bindeord + huvudsats.

De samordnande konjunktionerna (bindeorden) är:

och

men

eller

utan

för

så

Om huvudsatsen efter och, men, eller, utan börjar med subjektet, behöver man inte upprepa detta – om det är samma subjekt i båda satserna.

Jonas är svensk men han bor i Tyskland. = Jonas är svensk men bor i Tyskland.

Upp

1.2.6 Satsadverbial (t.ex. negation)

Titta på följande exempel:

De förstår inte varandra så bra.

De behöver inte låna pengar från staten.

Klara kan inte gå i skolan.

På universitetet får man inte röka.

Var står adverbialet "inte" i dessa påståendesatser?

Titta också på de olika huvudsatserna i tablån nedan!

**Påståendesatser med "inte"**
FUNDAMENT	FINIT VERB	SUBJEKT	SATSADVERBIAL (t.ex. "inte")	INFINIT VERB	"ANNAT"
De	förstår		inte		varandra så bra.
De	behöver		inte	låna	pengar av staten.
Klara	kan		inte	gå	i skolan.
På universitetet	får	man	inte	röka.
Varför	kommer	du	inte?
Varför	kan	du	inte	komma?
	Gillar	du	inte		Bach?
	Brukar	du	inte	cykla	till universitetet?
	Rök		inte!

REGEL: Satsadverbial (t.ex. negation)

I svenska påståendesatser står satsadverbialet (t.ex. "inte") direkt efter det finita verbet.

De förstår inte varandra så bra.

Om det finita verbet kommer före subjektet följer "inte" direkt efter subjektet.

På universitetet får man inte röka.

OBS! subjekt + verb eller verb + subjekt – de står alltid tillsammans i huvudsatsen!

Man får inte röka på universitetet. På universitetet får man inte röka.

Subjekt + finit verb + INTE + infinit verb

Finit verb + subjekt + INTE + infinit verb

Andra adverbial som fungerar på samma sätt som "inte" är t.ex.:

alltid

aldrig

ofta

sällan

redan

gärna

också

kanske

tyvärr

troligen

äntligen

Upp

1.3 Bisatser

1.3.1 Underordnande konjunktioner: att, om, när

Titta på följande exempel:

Nathalie säger att hon förstår.

Nu undrar du säkert om jag har familj.

När jag kommer hem efter jobbet vill Klara gå och gunga.

När använder man orden "att", "om" och "när"? Hur översätter du dem till ditt språk?
Vad kommer direkt efter de inledande orden "att", "om", "när"?

REGEL: Underordnande konjunktioner: att, om, när

Bisatser inleds med en underordnande konjunktion (bisatsinledare), t.ex. att, om, när.

Direkt därefter kommer subjektet, följt av det finita verbet.

OBS: För bisatser inledda med "som":

Klara, som är fyra år, får inte gå i skolan.

Se ”2.3 Relativa pronomen – som

Upp

1.3.2 Ordföljd i bisats

Titta på bisatserna (med fet text) i meningarna. Titta noga på ordföljden i de här bisatserna.

Nathalie tycker att Stockholm är lika vackert som Paris.

Innan hon reste, läste hon om staden.

Nathalie vill köpa lite varma kläder så att hon inte fryser i vinter.

Jag hoppas att du tycker om fisk.

Mia sa att fåglarna alltid flyttar till varmare länder på hösten.

Titta på tablån nedan:

**Ordföljd i bisats**
	SUBJEKT	SATSADVERBIAL	VERB	OBJEKT/ PREDIKATIV	ADVERBIAL (sätt, plats, tid)
...att	du		tycker om	fisk.
...innan	hon		reste.
...så att	hon	inte	fryser		i vinter.
...att	fåglarna	alltid	flyttar		till varmare länder på hösten.

REGEL: Ordföljd i bisats

Först i bisatsen finns en underordnande konjunktion (bisatsinledare).
Därefter följer alltid subjektet.
Och sedan det finita verbet.
Om det finns ett satsadverbial, t.ex. ”inte”, kommer det före det finita verbet i bisatsen.

Negation i bisats: "BIFF-regeln" = i Bisats står Inte Före Finita verbet

Jag lovade att jag (subjekt) inte skulle (finit verb) berätta för någon om det.

Alltså: bisatsinledare + subjekt + satsadverbial + finit verb

OBS: Andra adverbial som kan fungera på samma sätt som "inte" är till exempel alltid, aldrig, ofta, sällan, redan, gärna, också, kanske, tyvärr.

Jag lovade att jag (subjekt) aldrig skulle (finit verb) berätta för någon om det.

Upp

1.3.3 Andra underordnande konjunktioner

Vanliga bisatsinledare:

att

när

sedan

medan

så att

för att

därför att

eftersom

trots att

även om

Exempel:

att: Jag hoppas att du tycker om fisk.

om: Jag kommer om jag får tid.

när: När vi har ätit ska vi titta på teve eller gå på bio.

sedan: Jag har inte längtat hem alls sedan jag kom hit.

medan: Medan du diskar lägger jag barnen.

så att: Nathalie ska köpa lite varma kläder så att hon inte fryser i vinter.

för att: Hon kom till Sverige för att hon ville lära sig mer svenska.

därför att: Jag måste plugga därför att jag har en tenta i morgon.

eftersom: Eftersom jag har en tenta i morgon, måste jag plugga.

trots att: Hon klarade tentan, trots att hon hade varit sjuk i flera dagar.

även om: Även om hon inte hann läsa all kurslitteratur, klarade hon tentan.

Bisatsinledare vid indirekt tal

Titta på följande exempel:

Vad säger Håkan?

Han säger att han inte vet.

Ursäkta, men jag hörde inte. Vad sa han?

Han frågade om vi ville gå på bio.

Vad vill han veta?

Han vill veta vad jag tycker om politiken nu.

Vad är bisatsinledaren i dessa meningar
Hur blir ordföljden i bisatser?

Jämför ordföljden i direkt tal (huvudsats) och indirekt tal (bisats) i nedanstående exempel!

**Direkt och indirekt tal**
DIREKT TAL	INDIREKT TAL
(Adam: Det är kul med språk!)	Adam tycker att det är kul med språk.
(Lisa: Jag förstår inte.)	Lisa säger att hon inte förstår.
(Heidi: Har Jonas familj?)	Heidi undrar om Jonas har familj.
(Ali: Vill ni gå på bio?)	Ali frågar om vi vill gå på bio.
(Anna: När har ni tid?)	Anna undrar när vi har tid.
(Oskar: Vad sa du?)	Oskar undrade vad jag sa.
(Eva: Hur mycket är klockan?)	Eva vill veta hur mycket klockan är.

REGEL: Andra underordnande konjunktioner

Bisatsinledare vid indirekt tal är:

det allmänna "att"
det interrogativa "om"
och frågeorden "vad", "var", "när", "hur mycket" etc.

Ordföljd i bisatser:

**Ordföljd i bisats**
BISATSINLEDARE	SUBJEKT	SATSADVERBIAL	FINIT VERB	INFINIT VERB	"ANNAT"
...att	hon	inte	förstår
...om	vi		vill	gå	på bio.
...hur mycket	klockan		är.

Upp