In English

Uttal - register

Nathalie och Li Jia (Övningsdialoger)

Ljudskrift med kommentarer

Lyssna och säg fraserna samtidigt med den inspelade rösten! Läs sedan kommentarerna.

Texten kommer från övning 4.01 i Modul 1.

Nathalie:

Nej men hej!

Nä men hejjj!

Ljudskrift	Kommentar
hejjj	Betonade stavelser måste uttalas mycket långa. Ljuden återges med alfabetets bokstäver. De långa ljuden återges genom att upprepa bokstaven tre gånger.

Li Jia:

Nathalie! Vad roligt!

Nataliii! Va rooolit!

Ljudskrift	Kommentar
Va	d faller bort. Vad hör till de så kallade fasta reduktionerna, där vissa ljud oftast reduceras både i betonad som obetonad ställning.
rooolit	g faller bort. Adjektiv som slutar på -ig, -igt, -iga och -igen hör till de så kallade fasta reduktionerna, där vissa ljud oftast reduceras både i betonad som obetonad ställning.

Nathalie:

Ja, det var längesen!

Jaaa, de va längngngesennn!

Ljudskrift	Kommentar
de	t faller bort. Hör till de fasta reduktionerna.
va	r faller bort. Oftast faller r bort efter vokal i obetonad ställning.
sen	Hör till de så kallade fasta reduktionerna, där vissa ljud oftast reduceras både i betonad som obetonad ställning.

Li Jia:

Ja, verkligen Hur är det med dig?

Ja, värrrklien. Hu e re me dejjj?

Ljudskrift	Kommentar
värrrklien	e före r uttalas mer öppen och får därför i ljudskriften det ljudet som symboliseras med bokstaven ä. g faller bort. Adjektiv som slutar på -ig, -igt, -iga och -igen hör till de så kallade fasta reduktionerna, där vissa ljud oftast reduceras både i betonad som obetonad ställning.
Hu	r faller bort. Frågeord är oftast obetonade.
e	r faller bort och vokalljudet varierar mellan e eller slutet ä, regionalt beroende.
re	Pronomina du, den, det, dig, de, dem uttalas oftast efter ett vokalljud med ett r liknande konsonantljud i obetonad ställning.
me	d faller bort. Hör till de så kallade fasta reduktionerna, där vissa ljud oftast reduceras både i betonad som obetonad ställning.
dejj	Pronomina mig, dig, sig uttalas vokalljudet i alltid med kort e och konsonantljudet g med j-ljud.

Nathalie:

Jättebra! Vad gör du här på universitetet?

Jätttebraaa! Va jö duuu hä på universiteeetet?

Ljudskrift

Kommentar

jö

g före främre (svaga) vokaler (e,i,y,ä,ö) uttalas som j.
r faller bort.
Verbet gör uttalas oftast obetonat.

universiteeetet

rs är ett ljud som symboliseras med två bokstäver. Konsonantljudet /s/ uttalas mot eller mycket nära tänderna. När ett /r/ står före /s/ uttalas s:et med tungspetsen lite längre bak i munnen och får ett eget konsonantljud som kallas retroflex, vilket betyder bakåtböjd. Tungan rör sig från /s/-ljudet bakom tänderna och rörs sig bakåt i riktning mot /r/-ljudet. Ljudskriften till detta ljud tecknas här med /rs/.

Li Jia:

Jag går en kurs i datakommunikation. Och du då? Vad läser du?

Ja går en kursrsrs i daaatakomunikatiooon. Å duuu rå? Va läse duuu?

Ljudskrift	Kommentar
Ja	g faller bort. Hör till de så kallade fasta reduktionerna, där vissa ljud oftast reduceras både i betonad som obetonad ställning.
kurs	rs är ett ljud som symboliseras med två bokstäver. Konsonantljudet /s/ uttalas mot eller mycket nära tänderna. När ett /r/ står före /s/ uttalas s:et med tungspetsen lite längre bak i munnen och får ett eget konsonantljud som kallas retroflex, vilket betyder bakåtböjd. Tungan rör sig från /s/-ljudet bakom tänderna och rörs sig bakåt i riktning mot /r/-ljudet. Ljudskriften till detta ljud tecknas här med /rs/.
läääser	r faller bort. De flesta r i verbändelsen brukar falla bort speciellt i obetonad ställning. Men reduceras också ofta när r:et följs av en konsonant.

Nathalie:

Sociologi och svenska.

Såsiolågiii å svennnska.

Li Jia:

Vad kul! Jag studerar också svenska!

Va kuuul! Ja studerar åkkkså svennnska.

Nathalie:

På universitetet?

På universiteeetet?

Li Jia:

Ja, men jag läser svenska på distans – en webbkurs för studenter från hela världen.

Ja, men ja läse svennnska på distannns – en vebbbkursrsrs fö studennnter från hela vääärden.

Ljudskrift

Kommentar

vääärden

l faller bort och rd är ett ljud som symboliseras med de två bokstäverna rd.
Konsonantljudet /d/ uttalas mot eller mycket nära tänderna. När ett /r/ står före /d/ uttalas d:et med tungspetsen lite längre bak i munnen och får ett eget konsonantljud som kallas retroflex, vilket betyder bakåtböjd. Tungan rör sig från /d/-ljudet bakom tänderna och rörs sig bakåt i riktning mot /r/-ljudet. Ljudskriften till detta ljud tecknas här med /rd/.

Nathalie:

Jaha! Vad trevligt!

Jahaaa! Va treeevlit!

Ljudskrift	Kommentar
Va	d faller bort. Vad hör till de så kallade fasta reduktionerna, där vissa ljud oftast reduceras både i betonad som obetonad ställning.
treeevlit	g faller bort. Adjektiv som slutar på -ig, -igt, -iga och -igen, hör till de så kallade fasta reduktionerna, där vissa ljud oftast reduceras både i betonad som obetonad ställning.

Li Jia:

Ja, jag hoppas det. Jag börjar i dag!

Ja, ja hopppas de. Ja börjar idaaa!

Ljudskrift	Kommentar
börjar	Här faller inte r bort i verbet börjar eftersom det följs av en vokal.
idaaa	g faller bort. Hör till de så kallade fasta reduktionerna, där vissa ljud oftast reduceras både i betonad som obetonad ställning.

Nathalie:

Vad spännande!

Va spännnande!

Li Jia:

Ja. Läser du också svenska på universitetet?

Jaaa. Läse ru åkkkså svennnska på universiteeetet?

Ljudskrift	Kommentar
Läse ru	r i verb faller ofta bort. När pronomenet du är obetonat och kommer efter ett vokalljud uttalas det ofta med ett r-liknande konsonantljud.

Nathalie:

Ja, jag börjar kursen nästa vecka. Men det är en “vanlig“ kurs med lektioner, bok och lärare. Du, min buss kommer snart. Vi ses, hoppas jag?

Jaaa, ja börja kursrsrsen nästa vekkka. Men de e en vaaanli kursrsrs me leksjoooner, boook å lääärare. Duuu, min busss kåmmme snaaart. Vi seees, håpas ja?

Ljudskrift	Kommentar
vaaanli	g faller bort. Adjektiv som slutar på -ig, -igt, -iga och -igen, hör till de så kallade fasta reduktionerna, där vissa ljud oftast reduceras både i betonad som obetonad ställning.
kursrsrs	rs är ett ljud som symboliseras med två bokstäver. Konsonantljudet /s/ uttalas mot eller mycket nära tänderna. När ett /r/ står före /s/ uttalas s:et med tungspetsen lite längre bak i munnen och får ett eget konsonantljud som kallas retroflex, vilket betyder bakåtböjd. Tungan rör sig från /s/-ljudet bakom tänderna och rörs sig bakåt i riktning mot /r/-ljudet. Ljudskriften till detta ljud tecknas här med /rs/. Här är retroflexen /rs/ lång och därför markeras den tre gånger.
leksjoooner	sj-ljud kan stavas på många olika sätt, till exempel sj, skj, stj, sk, och som här tion. I ljudskriften används för detta ljud sj-.

Li Jia:

Ja, jättegärna! Kan jag ringa dig? Vad har du för mobilnummer?

Jaaa, jätttejääärna! Kan ja ringngnga dej? Va ha ru fö mobiiilnummmer?

Ljudskrift

Kommentar

jätttejääärna

g före främre (svaga) vokaler (e,i,y,ä,ö) uttalas som j.

rn är ett ljud som symboliseras med de två bokstäverna rn. Konsonantljudet /n/ uttalas mot eller mycket nära tänderna. När ett /r/ står före /n/ uttalas n:et med tungspetsen lite längre bak i munnen och får ett eget konsonantljud som kallas retroflex, vilket betyder bakåtböjd. Tungan rör sig från /n/-ljudet bakom tänderna och rörs sig bakåt i riktning mot /r/-ljudet. Ljudskriften till detta ljud tecknas här med /rn/.

va, ha, fö

d och r faller bort i obetonade stavelser. I löpande tal börjar en stavelse helst med en konsonant och avslutas med en vokal.

Nathalie:

Noll sju nio, fem ett två, fyra tre noll, sex åtta åtta.

Nålll sjuuu niiio, femmm ettt tvååå, fyyyra treee nålll, sekkks åttta åttta.

Li Jia:

Oj, min mobil är hemma ... ! Har du en penna?

Åj, min mobiiil e hemmma ... ! ha du en pennna?

Nathalie:

Ja här. Varsågod. Noll sju nio, fem ett två, fyra tre noll, sex åtta åtta.

Ja hääär. Varsågoood. Nålll sjuuu niiio, femmm ettt tvååå, fyyyra treee nålll, sekkks åttta åttta.

Ljudskrift

Kommentar

Varsågoood

Eftersom Varsågod är betonat här, så uttalas även d, vilket oftast brukar falla bort.

rs är ett ljud som symboliseras med två bokstäver. Konsonantljudet /s/ uttalas mot eller mycket nära tänderna. När ett /r/ står före /s/ uttalas s:et med tungspetsen lite längre bak i munnen och får ett eget konsonantljud som kallas retroflex, vilket betyder bakåtböjd. Tungan rör sig från /s/-ljudet bakom tänderna och rörs sig bakåt i riktning mot /r/-ljudet. Ljudskriften till detta ljud tecknas här med /rs/.

Li Jia:

Tack! Jag ringer dig i kväll. Är du hemma då?

Takkk! Ja ringngnger dej ikvälll. E ru hemmma då?

Nathalie:

Ja, efter klockan fem.

Jaaa, efte klåkan femmm.

Li Jia:

Bra, då säger vi det! Kanske kan vi gå ut och fika nästa vecka.

Braaa, då säjjje vi de! kanrse kan vi gå ut å fiiika nästa veka.

Nathalie:

Okej! Vilken bra idé! Vi hörs!

Åkejjj! Vike bra ideee! Vi hööörs!

Ljudskrift	Kommentar
vike	Hör till fasta reduktioner.

Li Jia:

Ja! Jag ringer efter klockan fem. Hej, hej!

Ja! Ja ringngnger efte klåkan femmm. Hejjj, hejjj!

Upp

Gå till nästa kapitel 5.2.1