Att skriva en lista över samtliga språkliga fel som kan förekomma i en uppsats är naturligtvis omöjligt. Här följer dock en lista med punkter som många texter bryter mot och som du därför speciellt ska kontrollera:

Hela texten ska ha ungefär samma formella nivå och denna ska vara anpassad till uppsatsens innehåll. Avsnitt där det är naturligt att uttrycka personliga åsikter, som förord och konsekvenser, kan dock vara mer informella. (En rapport som beskriver utveckling av nya krypteringsalgoritmer och är full av satser, bevis, lemman och formler bör vara mer formell än en rapport som beskriver en användarstudie av en mötesplats på nätet.)
Om du använder "man" eller passivkonstruktioner måste det framgå vem du syftar på.
Det går bra att hänvisa till dig själv som "vi", även om du är ensam författare. Se t ex
Adi Shamir. 1979. How to share a secret. Commun. ACM 22, 11 (Nov. 1979), 612–613. DOI:https://doi.org/10.1145/359168.359176
Växlingar mellan jag-, du-, man- och vi-form och passivkontruktioner förekommer inte eller är sällsynta och naturliga.
Långa och krångliga meningar ska undvikas. Meningar bör normalt inte vara mer än 30 ord långa.
Tempus i uppsatsen är korrekt och konsekvent (Särskilt i avsnitt om mål är det vanligt att futurum dyker upp fast avsnittet beskriver något som är gjort).
Alla punkter i en lista har samma språkliga form. (Ex. på fel: ”... en genomgång av varför samarbetssystem ofta misslyckas, organisatoriskt minne och workflow.”)
Alla listor föregås av en text som talar om vad det är du räknar upp i listan.
Alla syftningar stämmer. (Ex. på fel: ”... användaren ... de ...”.)
Det finns inga syftningar till rubriken (Ex. på fel: ”Tänka-högt-metoden Den här metoden...”)
Varje mening inleds med vanligt ord med versal (Ex. på rätt: ”År 2003 ...”).
Meningens subjekt kan verkligen göra vad predikatet anger. (Ex. på fel: ”uppsatsen utreder”

eller ”programmeringen undersöker”.)
Samma term används konsekvent för samma sak. (Ex. Om du skriver om en apparat med ett litet fönster där det går att visa siffror och du bestämmer dig för att kalla det sifferfönstret, så ska det kallas så överallt.)
Samma begrepp skrivs likadant överallt och liknande begrepp skrivs på ett konsekvent sätt. (Ex. Har du bestämt dig för att Java ska skrivas med versal, så ska det vara så överallt.)
Alla begrepp och förkortningar som inte är uppenbara för läsaren förklaras första gången de används. Dröjer det sedan länge innan de används igen, så finns det en ny förklaring (eftersom läsaren sannolikt glömt).
Förkortningar används endast om de underlättar för läsaren. Tänk på att läsaren sannolikt inte är lika insatt som du i den terminologi du vant dig vid under exjobbet.
Exakt är inte komparerat. (Om något är exakt så är det så. Däremot kan föremål tillverkas med olika hög precision.).
Ordet data används i pluralform. (Det brukar anses att det handlar om flera värden och därför bör det vara plural.)
Tal är skrivna i enlighet med gällande regler, se t.ex. avsnittet om skrivregler.
Eventuella tidsangivelser är absoluta och inte relativa. (Ex. ”hösten 2020” och inte ”förra hösten”)