Utbildningskvalitet är ett av de begrepp som pratas om mest i högskolevärlden och är i princip det man alltid strävar efter att förbättra. Men vad är det egentligen? Utbildningskvalitet och begreppet kvalitet i största bemärkelse är brett och svårdefinierat. Det är ofta relativt lätt att känna eller identifiera OM någonting är bra eller inte men vad som gör det bra, varför just det är bra och hur man ska göra det bättre är mer svårgreppat.

Kollar man upp begreppet 'kvalitet' i en ordbok finner man en definition likt: "en storhet som beskriver hur väl en eller flera egenskaper hos en företeelse, vara eller tjänst uppfyller ett behov". Kvalitet har alltså att göra med att fylla ett behov eller s.k. måluppfyllelse - hur väl uppfyller vår tjänst eller aktivitet etc. målen för den produkten.

Kvalitet kan kortfattat sammanfattas till de två frågeställningarna:

Gör vi bra saker?
Gör vi saker bra?

De ovanstående tre frågorna kan appliceras som kvalitetsdefinitioner för all verksamhet. Frågeställning 3 får bara agera som kvalitetsfråga när 1 och 2 är välfungerande (det spelar ingen roll om vi gör mycket av någonting som inte vi inte borde eller inte gör på ett bra sätt). Inom utbildning motsvaras dessa tre frågor av 1. Utbildningens användbarhet, 2. Studenternas lärande och måluppfyllelse och 3. Genomströmning. Viktigt att pointera är åter igen att genomströmning får bara förekomma som kvalitetsmått om utbildningens användbarhet och studenternas lärande och måluppfyllelse är välfungerande.

1. Utbildningens användbarhet

Utbildningens användbarhet kan sägas vara en generalisering av begreppet 'anställningsbarhet' och syftar större än så. Det handlar om hur användbar utbildningen är till just den studenten som läser programmet. För att citera SFS rapport 'Utbildningens användbarhet' (SFS, 2013): "En användbar utbildning ger studenterna ämnesspecifika kunskaper och tränar samtidigt viktiga generella förmågor. Den bygger på en solid vetenskaplig grund och har en nära koppling till både starka forskningsmiljöer och intressanta arbetsplatser utanför akademin. Utbildningen öppnar för flera tänkbara karriärvägar för studenterna som forskare, anställda, egenföretagare eller samtliga."

Utbildningens användbarhet regleras ofta via de examensmål som är uppsatta för att uppnå examen från ett visst program. Tanken med examina över huvud taget som koncept är att fungera lite som 'kvalitetsstämplar' och att läser man utbildning enligt de tilltänkta målen så ska utbildningen vara användbar.

2. Studenternas lärande och måluppfyllelse

Studenternas lärande och måluppfyllelse handlar om att studenterna ska lära sig väl det som är avsett att lära sig enligt den utbildning de går. Detta handlar om att nå upp till de mål som fastställs inom punkt 1. Detta görs oftast genom bättre pedagogik och allt vad det innefattar.

För att säkerställa att studenterna lär sig de tilltänkta målen inom utbildningen brukar man ställa upp s.k. målmatriser där man detaljer vilka delar av programmet som ska stödja lärandet av vilka mål. Mer om det i programutvecklingsfliken.

Ett angränsande begrepp är Genomströmning.

Avslutande reflektion

Att ge sig in i frågor om utbildningens användbarhet kräver en ganska bra helhetssyn samt blir det lätt konflikter då man helt plötsligt måste börja avgränsa vad varje utbildning ska göra. Det är lätt att man som studentrepresentant fastnar i att bara förbättra studenternas lärande och inte fokuserar på utbildningens användbarhet, trots att den är extremt viktig för utbildningskvaliteten.
T.ex. kan en utbildning i 'teknisk lådbilsbygge' ge studenterna alldeles utmärkta kunskaper om hur man bygger en lådbil på ett bra sätt men är det inte särskilt användbart för studenten när den slutför utbildningen kan utbildningen nog inte sägas ha så hög kvalitet.

Viktigt att poängtera är att frågeställningarna 1 och 2 inte bara är applicerbara på utbildningsprogram utan också kursmoment, kurser, program, lärosäten etc. Dessa tre aspekter ska alltid tas hänsyn till.