Senast uppdaterad: 2017

KTH:s anställningsordning är det dokument som styr de lärartjänster som finns på KTH. Du hittar dokumentet i sitt fullo (2017 års versionen) längst ner på denna sida. Anställningsordningen genomgår en översyn ca en gång per år.

Tenure track

På många lärosäten runtom i världen inklusive på KTH tillämpas ett system som heter tenure track. Begreppet kommer från engelskan 'tenure' som betyder att ge någon en permanent anställning efter att de visat sig lämpliga. Tenure track är alltså befordransstegen för fakultet på KTH och vägen till fast anställning. Inom tenure track finns tre anställningar: Biträdande lektor, Lektor och Professor.

Tenure track bild.png
Figur 1: Så här kan en akademisk karrärväg se ut. De tre sista stegen är anställningsformerna inom Tenure Track men det finns också andra anställningsformer.

Biträdande lektor

En biträdande lektor är första steget in i akademin. Anställningsformen håller vid skrivelse på att nationellt formaliseras och göras om till en 6-års tjänst men nu är det en 4-års tjänst varefter man har möjlighet (och oftast förväntan) att bli befordad till lektor. En biträdande lektor fokuserar ofta på att etablera sin forskning för att kunna dra in externa medel sen samt få erfarenhet av utbildning för att meritera sig till lektor. Vanliga arbetsfördelningar är 70% forskning och 30% utbildning.

Lektor

För att bli befordad till lektor måste man ha genomgått 15 högskolepoäng högskolepedagogik samt visat pedagogisk och vetenskaplig skicklighet (men konkreta kriterier finns i anställningsordningen Bilaga 2). Lektorer förväntas ha etablerat en god forskningsgrund samt vara bra nog att ta ett större ansvar inom utbildningen. Vanliga arbetsfördelningar är 30-50% forskning och 50-70% utbildning.

Professor

Den högsta anställningsformen inom akademin. Professorer är högt ansedda inom akademin och utgör ofta ledarna i organisationen. Som professor ska man vara mycket framstående inom sitt forskningsfält samt ha mycket hög pedagogisk skicklighet (och fortfarande 15hp högskolepedagogik). Då professorer är dem som oftast ledar forskarlag blir det dem som ansvarar för att dra in externa medel och är således mycket viktiga för KTH:s anseende och verksamhet. Vanliga arbetsfördelningar är 50% forskning, 20-30% utbildning och 20-30% administration/ledarskap. Värt att notera är att på KTH har man valt så att så länge man är en behörig nog lektor kan man bli befordrad till professor medan på andra lärosäten får det bara finnas t.ex. en professor per avdelning.

Anställningar utanför tenure track

Dock passar det inte alltid med anställningar där man både ska forska och utbilda. Det finns ex. miljöer där det behövs mycket undervisning på en icke-avancerad nivå eller miljöer där man behöver helt och hållet fokusera på forskning. Dess anställningsformer har oftast inga befordansmöjligheter och det är svårt att komma in i tenure track om man väl börjat en av dessa anställningar.

Adjunkt

Adjunkter är anställda helt för att utbilda och ska i regel inte göra någon forskning (vissa undantag förekommer dock). Adjunkter förekommer ofta på basårsnivå eller på högskoleingenjörsprogram där den vetenskapliga kompetensen inte anses lika värdefull som den pedagogiska kompetensen eller perspektivet från industrin. Adjunkter förekommer också inom grundkurser. Generellt avråds man att anställa adjunkter om det inte finns väldigt goda anledningar då KTH vill ha att lärare är forskar och att forskare är lärare.

Forskare

Forskare anställs lite sporadiskt utifrån behov i forskningen och överlag är anställningsformen och dess uppgifter inte särskilt fastställda. Det förekommer docka att forskare deltar i undervisningen om det verkligen behövs vilket i vissa specialfall är mycket berättigat men det ses ofta som en nödlösning. Forskare innefattas inte inom anställninsordningen då det inte är lärare.

Doktorand, post-doc och docent

Doktorand eller forskarstuderande är en spännande titel då man är både anställd men också student på lärosätet. Forskarstudier brukar vara i ca 5 år där 20% av den tiden består av s.k. 'institutionstjänstgöring' vilket definieras lite olika här och där. Doktorander har en handledare som stödjer deras utveckling. Doktorander deltar i forskning på avdelningen, utbildning på kandidat- och masternivå samt går kurser på forskarnivå och gör lite andra uppgifter vid avdelningens behov.
Man kan också vara industri-doktorand vilket innebär att man är doktorand och får tillslut doktorsexamen (PhD) på ett lärosäte men med ankytning och anställning på ett företag inom industrin.

Post-doc är någonting man gör efter man tagit doktorsexamen. Ofta på ett utländsk universitet för att meritera sig och få internationell erfarenhet vilket anses mycket positivt. En post-doc brukar vara i 2-3 år och främst innefatta arbetsuppgifter inom forskning men utbildning förekommer också ibland.

Docent brukar kallas den högsta akademiska titeln (professor är då den högsta akademiska anställningsformen). I princip tillåter titeln dig docent att handleda studenter på forskarnivå (doktorander) och således är det en blandning om vetenskaplig och handledar-kompetens som behövs. Annat än titeln och som 'handledar-körkort' har den dock ingen betydelse. Hur begreppet används i Sverige är mycket spritt och olika.

Anställningsordningen i fullo

Nedan kan du läsa hela den senaste anställninsordningen, främst intressant är kanske bilagorna som styr alla viktiga detaljer:

Anställningsordning 2017 för lärare vid Kungl. Tekniska högskolan.pdf