Senast uppdaterad: 2017

För att förstå hur man ska agera i många situationer där man representerar KTH:s studenter bör man ha en övergripande förståelse för KTH:s resursfördelningssystem, alltså hur KTH får pengar och hur dem pengarna fördelas internt.

Hur KTH får pengar

Så här såg KTH:s intäkter ut 2016:

KTH finanisering 2016.PNG
Figur 1: KTH:s finansiering år 2016 från KTHs årsredovisning 2016

Den högra cirkelhalvan är anslag från regeringen och den vänstra cirkelhalvan är från externa parter. Inom kategorin 'övrigt' ryms också betalande grundutbildningsstudenter vilket utgör 6,3% av den totala finansieringen, alltså ca 278 miljoner kronor. Totalt sett är ca 30% av KTH:s verksamhet grundutbildning och resterande är forskning och forskarutbildning.
Grundutbildningsanslaget benämnds GRU och forsknings- och forskarutbildningsanslaget benämns FoFu, värt att notera dock är att dessa förkortningar används främst på KTH.
Vi kommer här fokusera på GRU-delen då den är av störst relevans för majoriteten av oss studentrepresentanter; är du intresserad av resterande fördelningar kontakta CFU och vill du veta mer om olika forskningsfinansiärer se sidan 'nationella forskningsfinansiärer' i modulen 'övrigt'.

GRU anslaget fungerar så här: KTH får pengar beroende på hur många studenter som är registrerade, hur många som får godkänt på kurser samt vilken kategori enligt tabellen nedan som kurserna tillhör.

hst o hpr 2017.PNG
Figur 2: Regeringens ersättningsbelopp för utbildningsområden enligt regleringsbrevet 2017

Den grova majoriteten av kurser på KTH tillhör utbildningsområdet 'Naturvetenskaplig, tekniskt, farmaceutiskt' vilket ofta uttalas 'nattek' eller benämns 'N/T-prislappen'. 'Ersättning per helårsstudent' benämns 'HST' (ibland 'HÅS' eller 'basmedel') och 'Ersättning per helårsprestation' benämns 'HPR' (ibland 'HÅP' eller 'prestationsmedel'). Ersättningsbelopp kallas ibland också prislappar och styrs av regeringens regleringsbrev en gång per år.

Hur fungerar detta då? Jo, om KTH har en student registrerad på 60 högskolepoäng och den studenten bara läser kurser i N/T-kategorin samt får godkänt på alla kurser får KTH enligt Figur 2 ovan, totalt 53 385 + 45 020 = 98 405 kr. Om en student är registrerad på kurserna men inte klarar någon av dem får KTH 53 385 kr för den studenten. Om en student är registrerad på en kurs om 9 högskolepoäng och klarar den får KTH (53 385 + 45 020) * 9 / 60 = 14 761 kr och så vidare. En HST är alltså värd 53 385 kr och en HPR är värd 45 020 kr för N/T-prislappen år 2017.

Men! Detta gäller bara upp till en gräns. Gränsen kallas 'takbeloppet' och är det som i praktiken styr hur mycket pengar KTH får från regeringen. År 2016 var takbeloppet för GRU ca 1 044 000 kr vilket kan beräknas från Figur 1. Om KTH får 'för mycket' pengar, alltså mer pengar än takbeloppet, genom studenternas deltagande och prestationer får KTH helt enkelt inte betalt för de studenterna och då brukar man minska antalet utbildningsplatser. Får KTH 'för lite pengar' från HST och HPR förlorar de pengar de annars skulle kunna ha fått från regeringen. KTH försöker alltså konstant ligga på precis rätt mängd registrerade och godkända studenter.
Observera dock att detta endast gäller för studenter inom EU, och per förlängning Sverige. Studenter utanför EU måste själva betala och räknas inte in under 'takbeloppet'. Detta är alltså hur KTH kan få mer pengar för grundutbildningsverksamheten än vad regeringen kan/vill satsa.

Hur KTH fördelar sina pengar internt

Nu blir det riktigt spännande för även då det kan kännas mycket att KTH får ca 100tkr per student per år som klarar sina kurser kommer inte detta hela vägen ner till utbildningen utan GRU-potten används till många saker. Viktigt är att GRU pengar ska spenderas på grundutbildningsverksamhet och FoFu pengar ska spenderas på forsknings- och forskarutbildningsverksamhet, ser du avvikelse från detta så informera CFU!

Som vi gick igenom tidigare är KTH uppbyggt av ett antal skolor vilket är dem som faktiskt bedriver utbildningsverksamheten i form av program och kurser. Man brukar använda bilden nedan för att visa den interna resursfördelningen på KTH:

Figur 3: Resursfördelning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, införd 2015

Kurserna på KTH ägs och produceras av skolorna (oftast via avdelningar och institutioner inom skolorna) men de studenter som läser kurserna tillhör program som i sin tur också ägs av de olika skolorna. Skolorna får då pengar beroende på mängden studenter som tillhör deras program (programskolemedel) samt mängden studenter som går deras kurser (producentskolemedel). T.ex. ägs programmet 'Samhällsbyggnad' av ABE-skolan medan 7,5 HP kursen 'SF1624 Algebra och geometri' ägs av SCI-skolan.
Som vi ser i Figur 3 går HPR pengarna rakt till producentskolan medan de mer stabila HST pengarna läggs i en pott och sen fördelas på ett annat sätt:
Först fördelas programskolemedlen ut, 15tkr per år för varje registrerad student på varje skola. Programskolemedlen ska b.la. finansiera skolans utbildningskansli och löner för GA och PA.
Sen tas en viss del av HST-potten för prioriterade satsningar som t.ex. särskilda utvecklingsmedel, riktade satsningar och laborationsutrustning. För producentskolan blir således varje HST värd max 38 385kr (53 385-15 000kr) innan ytterligare en del som kallas 'särskilt täckningsbidrag' (sskTB) dras av.
sskTB pengarna går tillbaks till KTH centralt och används för KTH-övergripande utbildningsverksamhet som t.ex. antagnings- och examinationshantering, central studievägledning, stöd för internationella studenter mm. sskTB utgör ca 32% av producentskolemedels-potten och således kvarstår ca 68% av denna pott vilket går till skolans utbildningsverksamhet .

Totalt får alltså producentskolan max ca (53385 - 15000) * 0,68 = 26102kr för varje HST. Om en student på samhällsbyggnadsprogrammet registreras på och får godkänt i kursen SF1624 får SCI-skolan som producentskola ca 7,5/60*45020kr (HPR delen) + 7,5/60*26102 (HST delen) = 5628+ 3263 = 8891 kr och ABE-skolan som programskola får 15tkr per år för att studenten är registrerad på samhällsbyggnadsprogrammet som ägs av ABE-skolan. Observera att alla beräkningar här är schablonberäkningar och siffrorna varierar varje år beroende på mängden särskilda satsningar och takbeloppets storlek mm. Det viktiga för oss att ha koll på är de övergripande siffrorna samt vilka effekter resursfördelnignssystemet leder till.

Sammanställningen av allt detta blir skolans GRU-verksamhetsuppdrag och sammanställningen av dessa ser ut så här:
Figur 4: Samtliga skolors GRU verksamhetsuppdrag år 2017

Skolnivån och effekter av systemet

Vad skolorna sedan gör med pengarna och hur de fördelas till avdelningar och i sin tur hur avdelningarna fördelar pengarna till kurser och lärare bestämmer varje skola själv och här kan du som studentrepresentant ha en stor påverkansmöjlighet att förbättra dessa system! Exempelvis väljer vissa avdelningar att tillämpa s.k. 'personliga GRU konton' vilket innebär att du som enskild lärare måste få din egen utbildningsverksamhet att gå runt vilket inte leder till så bra effekter för samarbete lärare emellan och utbildningen blir lidande för studenterna.

Som enskild skola kan man fråga sig: "Får vi mer pengar om fler studenter får godkänt på våra kurser?" Och då är svaret faktiskt "inte nödvändigtvis". Man ska komma ihåg att KTH bara får en enda pott pengar som sen måste fördelas mellan skolorna. Detta betyder att en enskild skola får bara mer pengar om den presterar bättre än tidigare och de andra skolorna presterar likadant eller sämre. Fördelningen är alltså relativ mellan skolorna.

En intressant effekt av hur KTH har valt sitt interna resursfördelningssystem är att även då regeringen ger signaler om att förhållandet mellan deltagande (HST, registrering) och prestation (HPR, genomströmning) ska vara ca 55/45 blir det i praktiken för den enskilde skolan ett förhållande av ca 35/65, alltså att prestation är nästan dubbelt så viktigt som deltagande. Vad tror du detta kan ha för positiva och negativa konsekvenser för oss studenter?

Myndighetskapital

KTH är en statlig myndighet vilket bland annat gör att de inte ska gå med vinst. Samtidigt vill KTH inte gå back och det är bra att lägga undan pengar i fall att någonting händer eller spara till stora satsningar. När myndigheter sparar pengar kallas dem pengarna 'myndighetskapital' och mängden undanlagda pengar rekommenderas att ligga på ca 10% av myndighetens omsättning. På KTH ägs myndighetskapitalet av skolorna på lite olika sätt och myndighetskapitalet brukar också delas in i en GRU och en FoFu del. Nedan ses utvecklingen av KTH:s totala (alla skolor), sammanlagda (GRU+FoFu) myndighetskapital de senaste 20 åren:

Figur 5: KTH:s myndighetskapital 1997-2016, från KTH:s årsredovisning 2016.