Betygskriterier

För att få ett slutbetyg krävs att studenten får godkänt betyg på tre delar i kursen, introducerande laborationer, datorprovet och projektet.

På laborationer och datorprovet gäller godkänt eller underkänt. Men på projektet kan man få betygen E-A. Betyg på projektet blir även slutbetyg på kursen. Studenten väljer en av de befintliga uppgifterna i kursen och skriver ett program i python till det. Betyget sätts sedan på programmets kvalitet. Programmets kvalitet bestäms av regler inom programmeringsmetodik och hur de reglerna har beaktats samt om studenten har tagit hänsyn till användare, administratören, programmerare och datorn som ska köra programmet vid utveckling av programmet.

 

Tabellen nedan visar betygskriterier för projektet. Betygskriterier för introducerande laborationer är de kriterier som står under betyget E.

Mål	E	D	C	B	A
Kunna konstruera    sammansatta datatyper (klasser)	Kunna konstruera egna datatyper (klasser) och kunna förklara fördelen med egenkonstruerade datatyper			Kunna konstruera egna datatyper (klasser) för att lösa något mer komplicerade instans av ett problem.
Kunna dela ett              större problem till mindre beståndsdelar av problemet	Kunna dela upp ett större problem till mindre och hanterliga problem utan väsentliga brister	Kunna dela upp ett större problem till mindre och hanterliga problem utan några brister
Kunna dela upp         ett program	Konstruera programmet så att det består av generella funktioner och program-del utan väsentliga brister	Konstruera programmet så att det består av generella funktioner och program-del utan några brister
Kunna tillämpa        styrstrukturer	Använda lämpliga styrstrukturer för ett givet problem över det större delen av programmet.	Använda lämpliga styrstrukturer för ett givet problem genomgående.
Konstruera program utan kodupprepningar	Kunna konstruera applikationer utan upprepningar över stora delar av programkoden och kunna förklara nackdelar med koduppreningar.	Kunna konstruera applikationer utan upprepningar genomgående och kunna förklara nackdelar med koduppreningar.
Kunna skapa flexibla applikationer	Konstruera program med flexibilitet i den meningen att programmet klarar av att lösa större instans av problemet genom att införa små förändringar i programkoden.	Konstruera program med stor flexibilitet i den meningen att programmet klarar av att lösa större instans av problemet genom att införa små förändringar i programkoden.
Kunna välja               lämpliga identifierarnamn	Kunna konstruera programkod där lämpliga identifierarnamn har valts över det största delen av programkoden.	Kunna avgöra var i en programkod ska man välja längre identifierarnamn i bekostnad av programkodens storlek samt välja kortare identifierarnamn i bekostnad av programkodens läsbarhet.
Kunna konstruera interaktiva program	Konstruera applikationer där uttrycksfulla förfrågningar ställs till användaren för att minimera risken av feltolkning och missförstånd hos användaren utan väsentliga brister	Konstruera applikationer där uttrycksfulla förfrågningar ställs till användaren för att minimera risken av feltolkning och missförstånd hos användaren.	Använda sig av lämplig konstruktion för hantering av inmatningsfel och formateringsfel i indatafil.		Välja och använda lämpliga grafiska komponenter i ett grafiskt användargränssnitt.

 

Tabellen nedan är en del av betygskriterier för projektet (inte introducerande laborationer):

Mål	E	D	C	B	A
Kunna granska ett program	Kunna undersöka ett program och hitta eventuella brister hos programmet med avseende på principer som har tagits upp i kursen.

Projektuppgifterna är utformade på så sätt att det finns en grunduppgift som kan ge högst ett D i betyg och det finns påbyggande extrauppgifter för varje högre betyg än D. Så högsta betyg som studenten kan få bestäms av utförda uppgifterna och kvalitet på implementerade koden. Vid redovisningen används ett redovisningsprotokoll med följande punkter.

 

• Informativa utskrifter
• Enkel inmatning
• Kommentarer
• Beskrivande namn
• Konsekvent språk och typografi
• Felhantering (om det ingår)
• Klasser (minst en)
• Uppdelning i funktioner och metoder
• Parametrar/returvärden
• Ingen kodupprepning
• Flexibilitet

 

Om det finns smärre brister på någon av ovanstående punkter får man en påpekande på den punkten. Om man totalt får 1-3 påpekanden på alla punkterna så får man betyget E även om man redovisar för högre betyg. Ett protokoll utan några påpekande innebär att studenten får det betyg som hen redovisar för medan ett protokoll med fler än tre påpekanden innebär att studenten får komplettera. I protokollet finns även följande två viktigare punkter.

• Uppfyller kravet i lydelsen
• Studenten kan redogöra för alla detaljer i programkoden

Studenten får komplettering om någon av ovanstående två punkter får påpekande.

 

Betygskriterier för datorprovet är att kunna identifiera nyckelord i Python, kunna identifiera utdata från ett givet program, kunna bland några lösningar välja de fungerande lösningar som löser ett visst givet problem som handlar om hantering av datastrukturer, filhantering, funktioner, styrstrukturer, särfall, metoder och klasser.

 

Slutbetyg

Projektets betyg är kursens slutbetyg. Kraven att få slutbetyg är att projektet har fått ett betyg samt datorprovet och introducerande labbarna är godkända.