Träffa ingenjörer på KTH

Lär känna några av KTHs ingenjörer. Se filmen om varje person och läs om deras forskningsområde.

Carina Lagergren, professor i kemiteknik

Elektrokemiska processer kan komma att spela nyckelroller i ett framtida hållbart energisystem. I en elektrokemisk reaktion sker omvandling mellan kemisk och elektrisk energi åt antingen ena eller andra hållet. Batterier och bränsleceller är elektrokemiska strömkällor som genererar elektrisk energi varhelst sådan behövs, exempelvis i bärbar elektronik eller för fordonsdrift.

Elektrifiering av fordon är ett sätt att minska mängden farliga emissioner. Ett annat sätt är att med hjälp av den elektrokemiska processen elektrolys framställa miljövänliga transportbränslen. El från förnybara källor som sol- och vindkraft kan användas för produktion av vätgas via elektrolys av vatten, så kallad ”power-to-gas”. Elektrolys möjliggör också att energi kan lagras som vätgas för senare användning i till exempel bränsleceller.

Med syfte att göra de elektrokemiska processerna så effektiva som möjligt fokuserar mycket av forskningen på att förstå hur elektroder, elektrolyter och övriga komponenter samverkar. Tillsammans med kollegor från andra universitet och industri undersöks hur material och design i de olika komponenterna kan optimeras för att minska energiförlusterna i processen. Av stor vikt i forskningen är också att hänsyn tas till aspekter som rör miljö och hållbarhet samt ekonomi.

Magnus Wiktorsson, professor i produktionslogistik

Sverige har en lång tradition av industriell produktion med ett unikt antal framgångsrika tillverkande företag som verkar på en global arena. Men produktionen och dess logistik är under omvandling. Den industriella tillverkningen av varor ökar kraftigt än idag, globalt sett. Men en genomgripande digitalisering av alla processer och behov av en radikal omställning till miljömässigt hållbar produktion gör att produktionens roll i varuflödena ändras.

Magnus Wiktorssons forskning rör båda dessa omställningar av produktionslogistiken. Frågeställningarna handlar dels om hur nya materialflöden för tillverkning kan möjliggöra en mer hållbar industri och konsumtion, dels om hur en genomgripande digitalisering av utvecklings- och driftsprocesser ändrar villkoren för produktionslogistiken.

Wiktorssons forskning bygger på ett starkt systemtekniskt och matematiskt intresse. Arbetet rör hur komplexa socio-tekniska system kan beskrivas och förutsägas. Exemplen som studerats har i de allra flesta fall rört industriell produktionslogistik i tät samverkan med våra små och stora tillverkande företag. Utmaningen inom området är ofta att balansera många dimensioner för att nå ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart system.

Nicole Kringos, professor i vägteknik

Så länge människor haft ett behov av att flytta och transportera varor har vägar varit viktiga för samhället. Även om infrastrukturområdet inte har genomgått samma radikala förändring som andra teknikområden, sker det nu snabba förändringar. Att bygga och underhålla samhällets infrastruktur kräver stora mängder material. Det gör att stora miljövinster kan uppnås genom att fokusera på mer hållbara och smarta vägar. Framtidens vägar förväntas bli en integrerad del av samhället och erbjuda mer service än möjligheten till förflyttning.

Niki Kringos forskningsgrupp fokuserar på hållbara och smarta vägar ur såväl ett integrerat strukturperspektiv som ett materialperspektiv. Forskningsgruppens viktigaste fråga handlar om hur man kan optimera vägarnas långsiktiga prestanda i takt med växande mekaniska och miljömässiga belastningar, samtidigt som man minskar vägarnas miljöpåverkan. I ljuset av ett framväxande samhälle som använder sina vägar för integrerade tjänster som att skörda energi eller som support till autonoma och elektriska fordon, är modern vägteknik inte längre en traditionell vetenskap. Kringos forskargrupp arbetar tvärvetenskapligt och tar hjälp av multiskaliga beräknings- och laboratoriemodeller i utvecklingen av hållbar konstruktion och underhåll av vägar och dess material.

 

Lukas Käll, professor i tillämpad systembiologi

I biologi och medicin är det viktigt att kunna karaktärisera biologiska prover. Till exempel undersöks regelmässigt vävnadsprover, blodprover och miljöprover för att diagnostisera sjukdomar och för att förstå grundläggande biologi. Den senaste tidens landvinningar inom bioteknik har möjliggjort att man med tekniker som DNA-sekvensering och masspektrometri idag kan identifiera och mäta upp koncentrationer av miljontals biomolekyler i biologiska prover.

Lukas Källs forskargrupp utvecklar metoder för att tolka data från storskaliga molekylärbiologiska experiment. Till sin hjälp har de tillgång till den senaste tidens snabba utveckling inom artificiell intelligens, både i form av maskininlärning och statistiska metoder. Forskargruppen har utvecklat ett antal banbrytande metoder för tolkning av masspektrometriexperiment för proteinanalys. De har också utvecklat metoder för att integrera data från olika mättekniker. Syftet är att få en mer heltäckande bild av hur samverkan mellan olika åtskilda typer av biomolekyler såsom DNA-metyleringar, RNA och proteiner förändras av sjukdom, framför allt inom typ-2 diabetes och cancer.