Olika typer av lärarutbildningar för personer som redan är färdiga med ämnes- studierna har funnits länge, men formerna har varierat. Ibland har studenter tagits in till de sista terminerna i en »vanlig» lärarutbildning (s. k. sen ingång), ibland har man haft särskilda grupper. Utbildningens längd har också ändrats. På 1990-talet och tidigare räckte två terminer, men numera krävs normalt tre (90 hp). En framgångsrik KPU leder till ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan eller grundskolans åk 7–9. Det går i dag normalt inte att få lärarexamen inriktad mot yngre elever genom KPU.1

KPU ger samma examen som en »vanlig» ämneslärarutbildning, men vissa skillnader finns (beskrivna i SFS 2011:686). Den för studenter viktigaste skillna- den är att man inom KPU tillåts kombinera ämnen på ett friare sätt än inom de långa lärarutbildningsprogrammen.

Få sökande till ämneslärarutbildningar i matematik, naturvetenskap och teknik är ett nationellt problem. Antalet studenter är så lågt att KPU i dag är det vanligaste sättet att bli ämneslärare i kemi och teknik. Från »vanliga» lärarutbildningsprogram examineras bara en handfull per år.

Sedan hösten 2022 pågår en försöksverksamhet med kortare KPU och KPU som ger möjlighet att bli lärare för lägre åldrar: https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/ 2021/12/uppdrag-att-anordna-en-forsoksverksamhet-med-kompletterande-pedagogisk- utbildning-som-leder-till-grundlararexamen-eller-amneslararexamen/.